Göteborgsposten – 18 juli 1871, sida 2

Man kan ej underlåta att, med en viss oro för hvad framtiden kan komma att innebira, taga del af de kolossala rustningar, som bodrifvas i Preussen och hviika ingalunda tyckas bekräfta, att kejsar Wilhelm verkligen tror på den fredssra, som skulle betecknas at de tyska vapnens segrar i Frankrike. Så meddelas från Berlin till Journal de Gnåve töljande detaljer ang. de ändringar, som Preussen företager i sin beväpning. Alla handtverksarbetena inom den tyska armån skola inom den korta tiden af 2 år anskaffas i ny uppsättning. Man har upptäckt några fel hos kanonerna, hvilka dock gjort så stor tjenst; man har funnit medlen att förbättra dem. Det för tunga och ej tillräckligt långt skjutande tändoälsgeväret skall ersättas med ett nytt vapen. Mobilisermgen, hvilken redan kan verkställas så fort, skall göras ännu snabbare, Med afseende härpå yttrar Journal des DÅebats följande sanna ord, hvilka med rätta finna sin tillämpning i hvarje europeiskt land: rDet är godt, att vi veta, med hvilken sorgfällighet preussarne bemöda sig om att förbättra sin organisation och beväpning, hvilka dock gilvit den så lysande framgångar. Vära o sficerare kunna icke för ofta erinras om, att våra nederlag at 1871 framför allt törskrifva sig från det öfvermod, hvarmed vi betonade vår öfverlägsenhet gentemot hela det ötriga Europa. Det personliga modet var aldrig allt i kriget. Dess andel i segren aftager dagligen mer och mer, alltsom vapnen förbättras och vetenskapen skrider framåt! Våra trupper äro tappra och ingalunda urartade; men de sakna organisation, manstukt; deras anförare sakna äfven alltför ofta det tåliga och