Frän Utlandet. -Skulle man väl tro det — att ännu i våra dagar och i sjelfva de med oinskränkt religionsfrihet begäfvade nordamerikanska Förenta Staterna ytterst våldsamma och blodiga religionskravaller egt rum? Sex menniskoåldrar ha redan försvunnit, sedan den protestantiske Wilhelm III i tvenne slagtningar, vid Boynefloden och Aughrim slog sin katolske svärsar Jacob II, hvilken, detroniserad och flyktad från England, återvändt till Irland, för att derifrån återeröfra krona och rike. Dessa båda blodiga slagtningar, d. 1 och 12 Juli 1689, hvilka ånyo befästade Englands herravälde öfver grann-ön och der tillika ansågs för protestantismens slutliga seger öfver katolicismen, firas i den protestantiska, norra delen af Irland hvarje år med storartade processioner af det parti, som lånat sitt namn och sina färger af segrarens slägtnamn, Oranierna. Dessa hvarje år återkommande processioner bruka lika regelbundet upphetsa katolikerna i trakten och framkalla mellan dessa och Orangisterna blodiga slagsmål, ehuru dock på senare tiden ett bättre förhållande uppstått, sedan den protestantiska kyrkan upphäfdes på Irland såsom statskyrka. Plötsligt erfara vi, alt scenen för dessa händelser i stället blifvit förlagd till Newyork. Der befinner sig som bekant en stor massa irländare, såväl katoliker som orangister. Do förra ha under flera år brukat obelundradt fira S:t Patricksdagen, till miane af sin ös skyddspatron; i år beslöto orangisterna å sin sida att d. 12 d:s fira den afgörande bataljen vid Aughrim. Orangisterna anmälte för myndigheterna i Newyork, att de ämnade paradera från sina högqvarter vid 29:de Gatan och 8:de Avenuen. Stora folkhopar samlades här i trakten, och tre regementen trupper samt 500 polisagenter skickades till platsen. Orangisttåget bildades omkring kl. 2 e. m. å 29 Gatan. Der voro 90 orangister och 12 musici. Tåget bröt upp med ett regemente före och två efter sig, under det polisen sökte att i smärre afdelningar hålla gatan ren. Ett skott afsköts på tåget, då orangisterna gingo in på 28:de Gatar, och ett skott afsköts äfven på 27:de Gatan, men polisen skingrade snabbt hoparne. Då tåget kom in på 26:te Gatan brunno flera skott af och stenar kastades. En allmän gatustrid började nu, då polisen dref åskådarne in på sidogatorna. Striden fortfor, tills orangisterna uppnådde 24:de Gatan, der tåget stannade. Här afsköts från ett hus ett skott på orangisterna, följdt af andra skott hvilka ekötos i ryggen på trupperna. Högljudda skri höjdes om, att ett anfall skulle göras, och manskapet vid ett af regementena sigtade med sina gevär utan erhållen bofallning på den byggnad, ifrån hvilken det första skottet kom, och äfven på en gränd nedanför, hvarpå en oregelbunden salva följde. Officerarne kastade sig nu in bland manskapet, för att hindra vidare blodsutgjutelse, men då röken dref bort, lågo nio lik och många sårade qvar på stridsplatsen. Striden fortsattes dock äfven på andra ställen, och visade det sig senare, att inalles 60 personer dödades och öfver 150 sårades.