Göteborgsposten – 14 juli 1871, sida 2

rätt till de jordområden, det innehar, samt dels till undersökningar i mindre skala, huruvida fosforhaltiga bergarter å nämnda jordområden förefinnas. Dessutom beslöts, att premier till större eller mindre belopp skulle utdelas till dem, som å bolagets jordområden upptäcka fyndigheter af värde och derom hos styrelsen göra anmälan. Utmärkelse. Fornforskaren, stiftaren af Stockholms slöjdskola, artisten N. M. Mandelgren, har blifvit kallad till korresponderande ledamot af de sköna konsternas akademi i Madrid, med särskildt afseende fäst på hr Mandelgrens i Paris utgifna stora arbeteMonuments Scandinaviques. Resande artister. Hrr Arnoldson och Behrens uppehålla sig f. n. i Finland, der de i Helsingfors gifvit tre konserter, den sista d. 7 dennes. Åldrigt klöfverblad. Såsom något ovanligt omtalar Borås tidn., att å hemmanet Ostentorp inom Grönahögs församling, Kinds härad, finnas f. n. trenne ogifta systrar, hvilka tillsammans uppnått åldern af ej mindre än 272 år; den ena är neml. 94, den andra 92 och den tredje 86 år gammal. Den äldsta förmår ännu deltaga i hvarjehanda göromål, såväl inom som utom hus. Näktergalen har, skrifves det från Oskarshamn d. 8 d:s, mot vanligt bruk, i sommar gjort visit i våra bygder och fröjdat med sin sång. Så har en af dessa bevingade sångare helt nyligen låtit både se och höra sig i Bötterum i Långemåla socken, der han uppehöll sig i trädgården, äfvensom i det närbelägna Elfverstorp, i hr Hammars trädgård. Men Åvackra visor äro aldrig långak, heter det. Blott under tvenne dagars tid, men då nästan oafbrutet, klingade de ljufva tonerna. Från Kalmar skrifves d. 10 d:s, att näktergalarne för i år upphört att slå sina drillar i trädgårdarne vid staden. Straffad djurplågare. Tillförordnade postmästaren, löjtn. G. W. af Zelln har af Hedemora rådhusrätt blifvit dömd att för visad uppenbar grymhet mot ett hundkreatur böta 20 rdr. Qvacksalfveriets vådliga följder. Nyligen omtalades huruledes en gammal man i Kullen sökt kurrera sig med orättkrut, hvilken radikala kur naturligtvis slutade med mannens död. En annan ej mindre ohygglig tilldragelse är följande: I en familj i Brunnby socken hade ett barn fått s. k. utslag å kroppen, hvarför man vände sig till en klok qvinna, som naturligtvis genast var färdig att bota det onda: Barnet ötversmordes med salpetersyra och qvicksilfver samt dog under de förtärligaste plågor. Besynnerligt nog lärer denna hemska händelse ej blifvit till kronotogdekentoret inrapporterad.