Göteborgsposten – 11 juli 1871, sida 2

IIr Jules Ducater, en municipaltjensteman i Paris, hvilken d. 21 Maj signalerade från Versaillerförposterna, att insurgenterna utrymt en position på murarne, och äfvenledes gaf värderika upplysningar, hvilka satte armån i stånd att bemäktiga sig Paris, har utnämnts till riddare af Ilederslegionen. Amiens har förklarats i belägringstillstånd af preussiske kommendanten, derför att en preussisk soldat blifvit mördad och mördaren förblifvit onpptäckt. Det anmärkes såsom något särdeles egendomligt, att Gambetta kunnat i tillochmed de fyra mest aristokratiska arrondissementerna af Paris vinna ej mindre än 10,000 röster. Times särskilde korrespondent i Versailles säger, att resultatet at valen öfver hela Frankriko är högst gynsamt för det moderatrepublikanska partiet. Blott en öppet förklarad legitimist och trenne bonapartister ha blifvit valda. Samme korresp. tror, att nationalförsamlingen skall, sedan den ajournerats, sammanträda ånyo i Oktober månad och då kallas till Paris. Med anledning af valens utgång yttrar den bonapartiska tidn. LAvenir Liberal, redigerad af kejsardömets siste handelsminister, den energiske Clment Duvernois, som lyckades lösa det stora problemet i afseende på Paris proviantering inom några dagar för flera månader: Republikanerna äro nu herrar öfver terrängen; vi skola nu komma att se dem vid arbetet. Under de sista 20 åren hade de spelat den beqväma rollen af att kriticera och håna allting. Budgeten skall lemna dem tillfälle att tillämpa sina satser i afseende på beskattningen. Armåns omorganisation skall bli ett icke mindre gynsamt fält för dessa vågsamma samhällsförbättrare. Må de nu ej längre anklaga hvarje annan, sedan de sjelfva fått fritt fält. Må de tillämpa sina demokratiska och frisinnade lärosatser; det skall ej finnas någon ursäkt för dem, om de icke uträtta allt bättre än deras föregångare, mot hvilka de varit så skoningslösa. Preussens sändebud i Paris, grefve Waldersee, har besökt Jules Favre, för att lyckönska honom i anledning af hans i Versailles hållna tal rörande Jouberts förslag angående främlingars beskattande i Frankrike. Constitutionnel meddelar från Cherbourg. alt Ilamburgerångarne å Amerikanska linien nu skola börja att åter anlöpa nämnda stad, hvilket de icke gjort sedan krigets utbrott. LIndep. belge meddelar, enl. en korresp. från Versailles, att prinsarne från Orlöans förklarat sig vilja respektera Thiers regering och icke genom några intriger lägga hinder i vägen för hans åtgöranden. Tidningen Union i Chartres offentliggör en proklamation från grefven at Chambord, daterad d. 5 Juli. Grefven, som för några dagar sedan anlände till Frankrike och besökte sitt gods. Chambord, tillkännagifver deri, att han skall lemna Chambord, för att icke ge anledning till agitationer; han skall aldrig glömma de pligter, som den monarkiska rätten ålägger honom, och protesterar mot den åsigten, att han skulle vilja åter kalla will lif de feodala privilegierna. Dock vill han åter höja den hvita fanan, hvilken tillkommit för att beteckna den nationala enheten. Ilenrik V kan ej öfvergifva Henrik IV:s hvita fanaFrån Paris telegraferas till Indp. belge, att beklagansvärda våldsamheter föröfvats mot tyskar å Caf Helder och på boulevarderna. D. 7 d:s utropades i Luxembourgspalatset namnen på de 21 nyvalda deputerade för Paris, hvilka äro ordnade efter antalet röster: Wolowski, Andrd, Pernolet, Louvet, Morin, Pressens6, Corbon. Dietz-Monin, Leon Gambetta, Denormandie, general de Cissey, Ploeuc, Scheurer-Kestner, Krantz, Laboulaye, Leföbuce, Pichat, Sebert, Breslay, Drouin, Moreau — icke Bonvalet, såsom man trott, ty pröfningskomitön har afkunaat den dom, att valsedlarma dd AA Allan PP Marin hatanlnada rägtegaa