Maud gjorde sig ej alls samvete öfver hvad hon gjort, då hon kom hem. Hennes enda tanke var: -Om detta misslyckas, hvad skall jag taga till? Jag måste lemna Mortlads, men hvart skall jag begifva mig? Lady Herrieson hade varit uppe i sin dotters rum, men ej funnit henne der. Ingen hade sott henno sedan morgonen, ty Maud hade ej haft tillräckligt mod för att gå ner, och hennes mor, som visste att sir Andrews försök att bringa henne till förnuft misslyckats, var allvarsamt orolig. Att hon kunde vara så egensinnig! Det var ej underligt att sir Andrews vrede var upptänd mot henne! Två damer, som voro på besök i huset och hvilka naturligtvis kände till alltsammans, beklagade mycket lady Herrieson och omtalade sedermera för sina bekanta huru beundransvärdt hennes uppförande varit och huru hon sökt ställa allt till rätta. Vid middagen kom Maud ner. Hon hade ungefär sitt vänliga utseende, och ehuru hon ej ta?) Forts, fr. N:o 153.