Göteborgsposten – 5 juli 1871, sida 2

En fråga, som är vigtig för bedömandet af ifrägavarande sak, är den hvilka väl varit de egentliga försträckningsgifvarne: de stora eller små kapitalisterna? I detta hönseende upplyste Pouyer-Quertier i nationalförsamlingen att epargne meme des bourses les plus petits skyndat att ställa sig till statens förfogande. Man vet huruledes under kejsartiden landtbefolkningen brukade med ifver deltaga i då framlagda statslån, men denna befolkning torde nu i betydlig mån hafva afhållits från deltagande genom de politiska förhållandena, hvilka måst förefalla dem främmande. Hvad beträffar den lägre medelklassen i städerna och särskilt i Paris, der lånets hufvudsumma tecknades, vore det märkligt om denna klass, för hvars skull uppskofvet med hyrornas betalning och vexelmoratoriet blifvit till en stor politisk fråga, kunnat uppträda såsom långifvare, medan de ej förmå betala egna skulder. Egarne af de nämnde små besparingarne torde derför till stor del hafva tillhört den högre medelklassen. Detta bekräftas ock genom den underrättelsen att en stor del af de små subskribenterna redan börjat realisera, ty den lägre medelklassen köper vanligen ej för spekulation utan för fast placering. Lånets framgång inom Frankrike har betingats af många olikartade elementer: i dem har ingått fo. sterlandskärlek och önskan att se sitt land snart befriadt från en fientlig ockupation, der har äfven ingått förhoppning om att dessa milliarder skulle blifva ett medel till revanche på en hatad fiende, och der har slutligen äfven förefunnits den beräkningen att större vinst än de fulla sex procent, som statslånet erbjuder, ej med säkerhet kunnat påräknas annars under industriens tillfälliga lägervall. För utlandet har naturligtvis vinstens, räntans och jouissancernas, synpunkt varit den bestämmande. På öfriga fonders pris och på penningmarknadens ställning kan detta jättelån ej undgå att utöfva en verkning. Det blir naturligtvis på åtskilliga börser till en början spekulationens älsklingspapper och kommer att draga uppmärksamheten från andra fonder, hvilka blifva vårdslösade af allmänheten och sålunda måste sjunka i kurs. Med hänseende åter till inflytandet på penningmarknaden, beror myeket derpå, i hvad mån det är det stora kapitalet som är företrädesvis engageradt eller icke i lånet. Ty prospekten erbjuder stora fördelar åt den, som utan att begagna sig af tillåtelsen att på sexton månader fördela inbetalningen, straxt verkställer densamma, och häraf skola de stora kapitalisterna säkerligen begagna sig.