Lifvets strid). Af Charles Reade. Ofversättning från Engelskan. Åsynen häraf var mer än Henry Little i längden kunde bära. Medvetandet af att ha gjort två menniskor lyckliga hade uppehållit honom tills nu; men reaktionen kom ; kontrasten mellan deras lycka och hans olycka var för skarp. Han hade ej ens mod att säga dem farväl utan flydde tillbaka till Hillsborough i djup förtviflan. Då han han kom hem fann han ett bref från Grace Carden. Min älskade Henry! Jag hör att ni varit på besök men förvägrats att se mig, och att man låtit mr Coventry komma in i huset. Jag har derföre lemnat Woodbine Villa och hyrt bostad midtemot. Syster Gratiosa har öfvertygat mig om att jag bör arbeta på denne brottslige och olycklige mans eviga välfärd, hvars namn jag bär. Jag skall försöka att göra det; men ingen skall förmå öfvertala mig att vara grym mot min älskade Henry, som jag ännu en gång har att tacka för mitt lif och som är hela verlden för mig. Jag skall nu vara upptagen nästan hela dagen, men jag reserverar två ) Forts, fr. N:o 146.