Göteborgsposten – 28 juni 1871, sida 2

gitvit rörande båda dessa stölder, dock med den förändring att han sält Augusta Petterssons portmonna till hemmansegaren Anders Svensson för 50 öre, men förklarade att han förut köpt portmonnän afen person som varit i sällskap med honom hos Augusta Pettersson, hvilket dock hon förklarade omöjligt, enär Olsson ensam varit inne i hennes rum då stölden egde rum. D. 21 d:s upphittade hustrun Anna Britta Andreasdotter på gården Kullen i Skepplanda socken den från hemmansegaren Nilsson stulna plånboken, hvilken befanns liggande öppen å venstra sidan af landsvägen härifrån staden mellan Lafin och Lerje, eller på samma sida af vägen som Olsson hade sprungit efter det han föröfvat rånet. Plånboken innehöll, förutom en revers och åtskilliga andra papper, 82 rår i kontanta penningar och äro säledes med de törut upphittade 10 rdrna, 92 rdr återfunna af det belopp Nilsson uppgifvit sig ha förlorat, hvaremot återstoden, eller omkr. 32 rdr, af Olsson under flykten antagligen tappats på vägen och förts bort at vinden. Oaktadt upprepade förmaningar af polismästaren till Olsson att genom en öppen bekännelse i någon mån lätta sitt skuldbelastade samvete, kunde denne icke förmås att ändra någon af sina förra uppgifter, utan nekade lika ihärdigt, uppdiktande de mest osannolika historier rörande rånet. För åtskilliga vittnens inkallande samt vidare upplysningars inhemtande uppsköts den vidare ransakningen till d. 4 nästk. Juli, i afbidan hvarå Olsson återförpassades till cellfängelset. Olvckshändelser. Vid 123-tiden i Fredags e. m inträflade den beklagliga händelsen att då droskegaren lälias Andersson vid samma tid kom körande med en droska ås. k. Galgkrogsvägen, 6-åriga slickan Ephrosyne Constantia kihlberg, som kom springande öfver vägen framför håstarne, blef ötverkörd, hvarvid hennes ben skadades samt rygg och mage sönderkrossades. Vid den i Måndags rörande denna händelse hållna polisundersokningen upplystes att Andersson kommit körande i vanligt traf samt att flickan bemärktes gående vid sidan af vägen ett långt stycke framför droskan, men att då denna kommit i närhesen af flickan hade hon försökt springa tvärs öfver vägen, då olyckan inträftade, oaktadt Andersson ryckte in hästarne så hårdt att dessa kastade sig åt sidan ehuru dock först sedan hjulen gått öfver det stackars barnet. Det synes sålunda som om andersson icke på något sätt varit vällande till olyckan utan att den i stället förorsakats genom barnets egen oförsigtighet. Barnet var ännu i Måndags vid lif, men något hopp om hennes vederfående förefinnes dock icke. För inkallande af vittnen och infordrande af läkarebevis uppsköts den vidare ransakningen till d. 3 nästk. Juli. — Sågaren Olof Magnusson från Majorna skulle i Fredags e. m. i en båt gå ut till ett fartyg liggande midt för Majviken, hvarvid dock inträffade att han genom någon oförsigtighet föll i elfven och drunknade. Med anledning af denna händelse hölls i Måndags polisundersökning derrid vittnen upplyste att Andersson vid tillfället varit något berusad, men dock icke värre än att han godt kunde stå och gå på egen hand, hvarför hvad som inträffat endast kunde anses som olyeksbändelse och förklarade poliskammaren på grund deraf något hinder för den döda kroppens kristliga begrafning icke förefinnas.