Göteborgsposten – 28 juni 1871, sida 2

Husct darrade. Little och Grace gingo till det västa, dor upprepades samma förfarande, och ätskilliga personer blefvo räddade. Under tiden föll det hus de sist lomnot i spillror, liksom det första. De voro nu på det sista huset. Little högg hål i taket och vindsgolfvet och drog upp menniskor. De voro nu tjugosju samlade på taket till detta hus. Efter några ögonblick hördes en stark kuall, liknando knallen af en kanon; ett ofantligt träd som följde med strömmen törnado emot lönnträdet och skar det i två delar. Den öfra delen deraf förjde med strömmen och man såg Frederick Coventry segla förbi och derefter försvinna i den hvirflande strömmen. Kort derefter ställde Little sig upp och lät höra ctt rop af glädje. — Vattnet faller, sade han, reservoiren måste vara tom nu. Vattnet skall nu försvinna lika hastigt som det kommit. Detta inträffade äfven och tre minuter derefter kunde han föra Grace ner genom taket. Han ropade efter de andra att följa efter, och man gick till trappan, men deusamma hade spolats bort. Ingen annan utväg fanns än att söka komma ner på samma sätt som man kommit upp genom att hugga hål i golfven och derigenom sänka sig ner. Med någon svårighet lyckades detta, och Henry och Grace voro kort derefter på väg till Woodbine Villa. (Forts.)