Göteborgsposten – 28 juni 1871, sida 2

för kan banken låna oss till en lägre ränta? Derför att den, genom att hjelpa oss med sin kredit, sjelf stärkes genom statens kredit, och det är denna kombination af bådas kredit, som utgör vår styrka och på hvilken vi kunna lita. IIvarför ha vi då föredragit att låna en del hos allmänheten och en del hos banken? Vi skulle mycket väl kunnat låta banken öfvertaga hela lånet; men vi ha ansett det riktigt att skona den, derfor att vi derigenom på samma gång skona dess och vår even kredit. ,Hvarför ha vi upptazit ett 5 prets och icke ett 3 prets lån? Latom oss, utan att angifva kursen, utgå derifrån, att vi i sjeltva verket upptaga ett län till 6 pret. Om vi lånade till 5 pret, skulle vi få 50 å 52 för hvart 100 fres, under det att vi nu få 82. Den franska statsräntan, som är så ansedd öfver hela verlden, har aldrig gifvit sina kreditorer 6 46. Då den gaf 5 IG, stormade man på; man skall storma på, då det kan fås 6 2. Vi skola snart bli bättre ställda, om vi bete oss så, som min läromästare, baron Louis (finansminister under restaurationen), förordade mig. om ni är förståndig, sade han, skall jag gifva er flera penningar, än ni kan ge ut. Måhända skola vi komma till 51, möjligen tillochmed till 5 25, men då måsten j också vara mycket förståndiga. (Allmänt skratt). Om vi nu endast tala om det, hvarom vi böra tala, derför att vi alla äro eniga derem, så skola vi komma till detta resultat. I förstån hvad jag menar, mina herrar! (bifall). De 5 :s rentes skola snart stå i 90, och vi skola tillochmed uppnå ett ännu bättre resuitat. Man kan afsluta ett nytt kontrakt och förbättra vilkoren. En sådan konjlig, och vi skola komma så långt, äro förståndiga. Hurudan skall vår budget nu bli, när alla dessa operationer utförts? Det skall vara en tryckande, men ingalunda en olidlig budget, och j skolen sjeliva uppdraga gränserna för densamma. Man måste först söka att utreda krigsskadeersättningen till Tyskland. Då de två milliarderna äro betalta, skola vi ha tre års hvila. Räntor skola betalas på de olika lån, som upptogos i Tours, Bordeaux och senare. De pensioner, som hvila på staten, ha ansenligt förökats, vi skola betala räntor till banken, till Ostbanan och till de nya kreditorer, som försträckt oss de båda milliarderna. Budgeten ökas härigenom med 350 millioner om året. Frankrike måste emellertid ifrån denna stund sörja för att en allvarlig amortering sker, hvilket isynnerhet är af vigt gentemot dem, som skänka oss sitt förtroende. Vi föreslå, att amorteringen skall bestämmas till 200 millioner om året, och utgifterna i vår budget ökas således med 550 millioner. Man bör göra en stark minskning i de beräkningar, som byggas på en inskränkning i utgifterna. Jag har hört berättas, att man skulle kunna företaga en reduktion af 220 mill. årligen. Jag har ofta varit vittne till en ifrig längtan etter sådana reduktioner, och när det kom till stycket, var man glad öfver att kunna utföra en tiondedel af hvad man hade föresatt sig. Jag skulle vara mindre tvifvelaktig, ifall man talade om 150 mill. årligen. Jag måste dock först och främst sasta uppmärksamheten derpå, att man visserligen under förra regeringen använde för mycket på 1yx, och här kunna således reduktioner företagas; men d andra sidan använde man för litet på landets försvarskrafter, och jag måste högt förklara, att jag icke kan gifva efter i något, när det är fraga om vår urme och var slotta. Då jag uppträder och handlar på detta sätt. tror jag mig sörja för Frankrikes säkerhet för det närvarande och för dess storhet i framtiden (bifall). Vi skola få se, om det later sig göra att spara 150 mill. eller kanske endast 120 millioner. Jag är för öfrigt rädd, att ätven detta är för högt tilltaget (allmänt skratt). Med en sådan reduktion skall den årliga tillökningen i utgifterna således bli 430 mill., inberäknadt 200 mill. för amorteringen, om hvilka jag åter påminner er. Kunna de nya skatterna förse oss med denna summa? Ja, det kunna de, och allmänheten må veta, att de icke öfverskrida landets produktiva kraft. Det år blott en enda af dem, som mött någon protest i finansutskottet, neml. tullen på råämnen, isynnerhet i afseende på väfnader; men j bören veta, m. h., att jag är en gammal protektionist, och hos mig ändras icke de gamla åsigterna (rörelse). Jag tror att den kommersiela lagstiftning, som vi tanka att med edert samtycke införa, skall öka våra inkomster med 430 mill. Jag skall bevisa det, när tiden derför är inne; jag vill nu endast fästa eder uppmärksamhet derpå, att det icke är fråga om att återupprätta prohibitivsystemet. Vi skola således hädanefter ha en budget om 2450 millioner. Detta är i sanning en ställning, som ålägger oss stora ansträngningar och stora uppoffringar; men den öfverstiger icke våra krafter. Jag har nu sagt er sanningen, för att landet skall tå höra henne och veta, att vi ännu i trots af alla våra olyckor ha förmåga att, om försynen bistår oss, återgifva Frankrike dess storhet och välstånd. (ln tre gånger upprepad applåd beledsagade detta tal). Efter Thiers talade Germain, som efter några granskningar och kritiska anmärkningar tog ordet för en inkomstskatt. Han sade: Flera af de föreslagna nya skatterna äro olyckliga, isynnerhet tullen på råämnen. Hela skattesystemet skulle ha bättre förståtts af dem, som skola låna oss penningar, om det haft inkomstskatten till grundval (starka protester). Våra kreditorer skulle då fastat större tillit till våra hjelpkällor. I England har inkomstskatten gifvit 200 mill., i Amerika ända till 380 mill. (En röst: 1 Frankrike skulle den icke ge 100 millioner!). Tal. fortfor att loforda inkomstskatten, under det man oupphörligt ropade till honom, att ögonblicket nu icke var iane till att förhandla härom. Germain utbrast: Huru kan man säga, att jag icke valt rätta ögonblicket? Det är just mel den saken, som vi har sysselsätta oss. Inkomstskatten låter sig mycket väl genomföras här i landet; de rika klasserna skola derigenom öfvertyga de sattiga klasserna om, att de äro redo till att göra hvarje uppoffring. (Yttringar af misshag från högern. af bifall från venstern). Inkomstskatten infördes i England af Robert Peel och har i förening med spanmalstullarnes upphåfvande bidragit till att göra brödet billigare för den fattige. (Yuriogar at missbag. En röst: Göm dessa betraktelser, tills vi förhandla om budgeten!) Peel satte alltid en ära i sina reformer. Den berömde statsman, som nu står i spetsen för vår regering, begärde lange med fullt fog de nödiga frioch rätriglietärna; nu vill jag bedja honom om att i likhet med Robert Peel vara de nödiga relormernas man. (Bitallsyttringar från venstern). Hr Thiers, som nu står vid afslutningen at en ärorik lefnad, hvilken han med den stö sjelfuppofiring egnat åt landets tjenst, skall säkerligen icke finna, att hans namn förlorar nagot. om det i historien ställes vid sidan af Robert Peels. Detta tal om inkomstskatten gaf Thiers anledning till en glänsande oratorisk improvisation. Med ungdomlig eld och förvänande verve, med en oförhehållsamhet och öppenhet,