Göteborgsposten – 23 juni 1871, sida 1

— Jag skulle blott säga er att allt är rätt; han följer sjelf efter. I morgon klockan tolf skall han besöka er. — Ej förr? sade Little. Men han gaf polissergeanten en sovereign för den goda nyheten, tog derefter sin hatt och gick flera mil från Hillsborough samt tillbaka igen, ty han visste att det ej skulle tjena något till att han gick till sängs och försökte sofva. Han kom tillbaka klockan tio, tvättade sig, frukosterade och slumrade in på ett par etolar, tills Ransomo kom med en korglåda i handen. — Säg mig alltsammans. Glöm ej ute något. Detta var Littles helsning. — Nåväl, sir, hon passerade förbi huset omkring klockan nio, gående mycket fort, och kastade en blick genom ert fönster, men stannade ej. Hoa kom tillbaka om en halftimma och ställde sig på motsatta sidan af gatan samt passerade derefter vidare. Jag höll mig gömd på gården, der hon ej kunde se mig. Om en stund kom hon tillbaka, denna gång på er sida om gatan, smög försigtigt som en katt utefter huset och ställde sig att so på er en läng stund. Derefter gick hon sakta bort, och jag passerade förbi henne. Hon gret bittert, stackars flicka. Jag förlorade henne ej ur sigte, och hon ledde mig linga omvägar, det kan jag försäkra er. Jag skall föra er till stället; men det vore bäst om ni läte mig förkläda er, ty jag kan förstå att hon är mycket rädd och skulle fly inom ett ögonblick om hon märkte att hon vore upptäckt. Little samtyckte och Ransome satte på honom ett