Göteborgsposten – 23 juni 1871, sida 1

aftnar sedan gick en ung dame flera gånger förbi ert hus samt aflägsnade sig derefter suckande. Hon bar ett slags protestantiskt nunnedrägt samt en tät slöja. Nu minns ni att mr Cardon omtalade för er att hon gått i kloster. Jag är nästan säker på att det var hon. Little tackade honom af uppriktigaste hjerta för underrättelsen och frågade ifrigt var nunnan bodde. — Min man vet det ej. IIan hade olyckligtvis vakt. göring på gatan och hade ej fått befallning att följa efter någon. Men om ni kan hålla er lugn och lyda ordres — — Jag skall göra allt hvad ni tillsäger mig. — Näväl gör då i afton sedan det blifvit mörkt hvad jag sett er göra under lyckligare tider. Tänd er läslampa och sätt er nära intill fönstret; men släpp ej ner rullgardinerna. Skjut till fönsterluckorna, men ej så mycket att de dölja ert ansigte utifrån. Ni måste lofva mig att under hvilka omständigheter som helst ej röra på or, i annat fall kommer ni att misslyckas. Little gaf sitt löfte och fullgjorde det till bokstafven. Han tände sin lampa och försökte läsa bok efter bok; men naturligtvis var han alltför upprörd för att fästa någon uppmärksamhet vid innehållet. Han tog alla Graces bref och läste dem; det var endast med stor ansträngning han kunde hålla sig stilla. Det dröjde en lång stund, och han började bli feberaktigt otålig, då det hördes en hård kuackning på dörren. Little sprang genast dit, öppnade och fann en polissergeant, som med låg röst sade att han medförde ett budskap från sin förman,