Göteborgsposten – 20 juni 1871, sida 1

sade inga tecken till ålderdom; men under hennes ögon funnos spår af sorg, och ehuru hennes ansigte ännu var vackert och behagligt uppenbarade det dock hvad hennes gestalt och hennes hy dolde — att hon ej längre var ung. Den andra damen var blond och hade ett i afseende på konturerna mindre fullkomligt ansigto; men det var skönt i sitt slag och i afscendo på färg och hy var det oöfverträffligt; men hvad som måste väcka beundran hos hvar och en var hennes fulländade former; hennes alabasterhvita hals, skuldror armar voro utomordentligt sköna. Både Raby och Henry Little stodo helt öfverraskade då plötsligt skönheten trädde i dagen hos denna qvinna som de trott sig känna så väl, men i verkligheten aldrig noga betraktat. Rapy presenterade henne mycket vördnadsfullt för mr Richard. — Detta är miss Dence, en dame, hvilken liksom vi allesammans härstammar från sir Richard; miss Dence, mr Richard Raby. Det anmäldes att middagen var serverad, och Raby placerade mr Richard mellan sin syster och Jael. Mr Richard Raby som var ung, uppsluppen och pratsam samt nu särskildt lifvades genom sitt grannskap med den skönaste qvinna han någonsin sett, beröfvado snart åminnelsedagen den högtidliga karakter som mr Raby önskat gifva åt densamma. Men hans glädtighet var förenad med en viss gentlemannalik takt och han narrade Raby att mot sin vilja skratta samt framlockade ofta ett småleende äfven på damernas läppar, Men Henry Little satt