Göteborgsposten – 16 juni 1871, sida 1

Lifvets strid). Af Charles Reade. Öfversättning från Engelskan. Min älskade Henry! Ni har gifvit mig något att förlåta och jag förlåter er utan att ni ber mig derom, liksom jag hoppas att ni en dag skall förlåta mig. Jag har lemnat Hillsborough för att undvika en belägenhet som var outhärdlig och böner som jag rodnade för att åhöra, och för hvilka äfven ni en dag skulle ha rodnat. Denna skilsmessa är ej för alltid hoppas jag; men det beror på er sjelf. Afstå från ert uppsåt att hämnas på denne man, hvars straff ni skulle minska genom att göra ett slut på hans eländiga tillvaro, och lär er att älska mig på ett hederligt och tåligt sätt, såsom jag älskar er. Kan ni vinna denna stora seger öfver er sjelf, skall ni åter träffa mig. Tänk under tiden på henne som älskar er så högt, och hvars själ omsväfvar er. Bed för mig vid midnatt och klockan ett hvarje morgon, ty på dessa tider skall jag bedja för er. Kommer ni ihåg den gamla kyrkan och huru ni gret öfver mig? Jog kan ej skrifva mera: tårarne fördunkla min syn. Farväl! Er olyckliga Grace. ) Forts, fr. N:o 136.