Göteborgsposten – 14 juni 1871, sida 2

utan hejd at tillfredsställandet af sina låga begär kulle forverkligat sina vidunderliga drömmar och de h: ägra I begraft sig, såsom teaterhjeltarne, i den mest för alltfärande katastrof, som en brottslings inbillnings rtba-kraft kunnat uttänka. nnig Se der, min herre, huru jag tolkar dessa hän liga J delser, som förvilla och uppröra, och hvilka syna Det J oförklarliga, när man icke studerar dem med upp botmärksamhet. Men jag skulle lemna ett af de vig ligaste elementerna i denna sorgliga historia, om den I jag icke erinrade om, att man vid sidan af de padet rodiska jacobiner, som velat upprätta ett politiskt 1e05 tion går, system, måste ställa cheferna för en förening, hvilken nu gjort sig så bedröfligt ryktbar och som man kallar Internationale, hvars verksamhet kanske som varit mäktigare än deras medbrottslingars, derför kor, att den stödt Sig på antalet, disciplinen och kosmooch politismen. 1 af Arbetarnes internationala förening är för visso liga J en af de farligaste, med hvilka regeringarne ha att a il göra. Dagen för dess bildning ligger redan långt all tillbaka. Man förlägger den vanligen till 1862 års de verldsutställning. Jag tror den vara äldre. Det är iga I naturligt och riktigt, att arbetarne söka att samlen mansluta sig genom Associationen. De ha redan i let, I mer än 40 år tänkt derpå, och fastän deras anule I strängningar motståtts af lagstiftningen och domstofar larne, ha de icke desto mindre ståndaktigt framhärOn. dat. Men under de tvenne sista åren har kretsen för deras verksamhet förunderligt utvidgats, och deras ider ha antagit en karakter, öfver hvilken man har rätt att oroa sig. . 4Internationale är ett und för krig och 5 or I hat. Det har till grundval gudstörnekelsen och komsta munismen, till mål kapitalets förstöring och deras at s utrotande, som ega det, till medel den råa styrkan ehos massan, som skall förkrossa allt, hvilket skall agöra ett försök till motstånd. Sådant är det program, som ledarne hafva med ra cynisk djerfhet framlagt för sina adepter: de ha ofe, sentligen framhållit det på sina kongresser och infört det i sina tidningar. Ty de ha, i sin egenskap af makt, sina församlingar och sina organer. Deras komitcer verka i Tyskland, Belgien, England och Schweiz. De ha talrika anhängare i Ryssland, i Osterrike, i Italien och Spanien. Likt ett stort frimurer!, omfattar deras samfund hela Europa. IIvad angår reglerna för deras uppträdande, ha de alltför ofta angjlvit dem, för att det skulle vara nödigt att i en lång utveckling bevisa, att de åro negationen af alla de grundsatser, på hvilka civilisationen hvilar. Vi begära, säga de i sitt ofticiela blad för d. 25 Mars 1869, folkets omedelbara lagstiftning genom folket, upphäfvandet af den enskilda arfsrätten i afseende på kapitaler och arbetsverktyg, jordens ölvergäng till gemensam egendom. löreningen förklarar sig ateistisk, säger generalrådet i London, hvilket konstituerar sig i Juli 1869, hon vill upphätvandet af religionskulterna, trons och den gudomliga rättvisans ersättande med vetenskapen, äktenskapets upphäfvande . Hon begår framför allt arfsrättens upphäfvande, på det att hädanefter niutningen ma motsvara hvar och ens produktion och för att, i öfverensstämmelse med det beslut som fattades å sista kongressen i Bryssel, jorden, arbetsverktygen, liksom hvarje annat kapital, då de blifva hela samfundets gemensamma egendom, endast må kunna nyttjas at de arbetande, d. v. 8. af jordbruksoch industriföreningarne. Sådan är sammanfattningen af Internationales läror, och det är för att tillintetgöra all verksamhet såväl som all enskild egendom, det är för att krossa nationerna under oket af ett slags blodig monarkism, n —— RE — 1(— —L— So oo 2 — o det är för att göra en stor folkstam utarmad genom i kommunismen, Som förvildade män uppröra verlden, h förleda de okunniga och draga med sig de alltför talrika trosbekännare, som mena sig i återuppväctkandet af dessa ekonomiska barnsligheter finna njut-Un ningar utan arbete och tillfredsställandet af sina I m brottsliga begär. I Detta är i sjelfva verket de utsigter, som de v öppna för de enfaldigas blickar, hvilka de vilja bedraga: Hela verldens arbetare, säger en kungöm relse af den 29 Jan. 1870, organiseren eder, om j sy viljen upphöra att lida af trötthetens öfvermått eller af alla slags försakelser. Genom arbetarnes interPc nationala förening skola ordningen, vetenskapen, läteVan ersätta oordningen, oförutseendet, godtycet. Å För oss, heter det annorstädes, är den röda all fanan symbolet af den allmänna menniskokärleken: le må våra fiender derför vakta sig för att göra det G till en terrorismens fana emot dem sjelfva. gif Inför dessa citater är hvarje utläggning öfverI de flödig. Europa befinner sig inför. ett systematiskt frå förstörelseverk, riktadt emot hvar och en af de naan tioner af hvilka det består och emot sjelfva de prin. ciper, på hvilka all civilisation hvilar. lyc ktter att hafva sett Internationalens koryfeer I stö vid makten, behöfver denna rening icke länge fråsig ga sig hvad deras fredliga fö säkringar betyda. Sike sta ordet i deras system kan icke vara något annat än en afskyvärd despotism, som skulle utölvas af I reg ett ringa antal chefer, de der sjelfve upphaft sig ötpå ver en under kommunismens ok böjd massa, som ärl måste underkasta sig allt slags träldom, ända till för den förhatligaste af alla, samvetets, — som icke mer skulle hatva hvarken hem eller egen mark, hvarken ock sparpenning eller bön, — som vore reducerad till sto; en ofantlig verkstad, som låter sig ledas af fruktan, bet. som vore tvungen att från sitt hjerta bortkasta all — tanke på Gud och familjen. . Detta är en allvarsam belägenhet. Den med-sior gifver ej styrelsen likgiltighet och tröghet. Den skulle vara brottslig, om den efter de senaste tillspa dragelserna lugnt åskådade upphäfvandet at alla de icke regler, som befästa folkens moralitet och välstånd. Jag uppmanar eder derför min herre, att med haf, den aldra största uppmärksamhet studera alla de frar fakta, som förknippas med Internationalens utveckSjuting, och att taga dettaj ämne till föremål för allSter varliga öfverläggningar med regeringens otficiela reI nesentanter. Jag fordrar af er i detta afseende doSion nest detaljerade underrättelser och anbefaller er den bele ytterligaste vaksamhet. Em Ar det icke nödvändigt, att efterforska de orbelt aker, som skaffat de at Unternationale hyllade illfarelserna ett så snabbt och så sorgligt välde öttens ser själarne. Dessa orsaker äro talrika och olika, S. På ch det är icke allenast genom straff och undertrychval ande, som man skall atlägsna dem. Att i lagarna sum ntöra de stränga åtgärder, som de sociala törhåli andena göra nödvändiga, och att utan svaghet tillSm impa dessa lagar,: detta är en ny sak, hvartill troli tankrike måste besluta sis. Ett sådant steg är en ränt ak, som gäller dess räddning. Men Frankrike skulle tvef andla oklokt och brottsligt, om det icke samtidigt ed kraft arbetade på höjandet af den allmänna woralen genom en sund och kraftig uppfostran, geI sett om en frisinnad ekonomisk styrelse, genom en uppj utan 5t kärlek till rättvisan, genom enkelhet, hofsamhet I de ch frihet. denn Denna uppgift ar ofantligt stor, men den öfvernn iger icke Frankrikes kratter. Om landet uppfat-kam: :t dess storhet, så må det, i stället sör att syssel-tiern itta sig med personliga intriger, af sig sjelft strafnylig i mot olyckan. Må det slutligen finna sig i att nom fva för sig sjelft och genom sig sjelft: må det till ttesnöre taga rättvisan, ratten och friheten. Iuru reger åra dess pröfningar än må vara, skall det genomgå dige em. Det skall återtaga sin plats i verlden, icke 1 r att hota ntan för att 1 or ror At CE