Göteborgsposten – 7 juni 1871, sida 2

— Mr Bayne, sade hon, jag har kommit för att göra er ett par frågor. — Var god sitt ner, mrs Little, sade Bayne i vördnadsfull ton. Jag väntade ett besök af er eller er agent, och räkningarne äro i ordning till påseende. — Jag har ej kommit hit för era räkningar. Min son har fullkomligt förtroende till er och så har äfven jag. — Jag tackar er, tackar er af hjertat. Jr son gjorde mig den äran att skänka mig både sitt förtroende och sin vänskap. Han var mera lik en bror i sitt uppförande mot mig än en principal. Ack, min fru, jag skall aldrig, aldrig mera finna hans make. Den redlige Bayne vände sig bort med händerna för ögonen. Detta tyckte mrs Little var mer än tillfället kräfde och det bidrog ej att minska hennes oro. Hon yttrade i allvarlig ton. — Mr Bayne, jag förmodar att ni hört omtalas ett bröllop som kommer att firas i dag? Miss Carden? — Det var något hastigt! Nej, min fru, jag har ej hört talas derom och kan knappt tro det. — Jo, så är det. Hon gifter sig med mr Coventry. Och som jag hyser den tron att ni kände till allt rörande min son, har jag kommit för att fråga er om det var någon tvist mellan honom ech miss Carden innan han lemnade oss? — Jag såg ej ofta till honom på sista tiden, min fru; han var alltid i den andra fabriken. Jag önskar att han aldrig måtte ha satt sin fot dit! Men jag tror aldrig