Göteborgsposten – 3 juni 1871, sida 3

. st —— —— —— tas komfortabla barnkammareannexer, ty det kan ju falla sig så att fru expeditionachefskan eller postdirektörskan eger sjelff och som renhårig byråkrat tål hon ej sudd. Gud skall veta att det visst inte är tyst i Kamrarne, särdeles den Andra, nu för tiden, men värre blir: det nog när vi väl få qvinliga riksdagsmän, gamla käringar, ej blott i figurlig utan i verklig bemärkelse. Mot sådana tungor, som då utkasta mördande spetskulor, skola till och med den tidens JöOS Pobrssöner och Hedinar förstummas. Och hvilka reformer skola ej då genomtöras! gittomannarätten slopas, kaffe och socker göras tullfria liksom modeartiklar och specerier. Dumma tullsatser från d. 26 Maj 1871, weg med or: vi qvinnor vilja ha vår ljufva anis, våra sköna apelsiner, fikon, korinter, russin, mandel och aviskon, vår lilla muskott och våra herrliga lagerblad tullfria! så skall det låta då, det blir -sdumman af kardemumman! Den dag, då denna märkliga tilluragelse timade, bär namnet Peregrinus. det betyder: utländsk, främmande. Kan månne detta tydas som ett järtecken till att här i Norden denna qvinnans emancipation aldrig kan finna på djupet gående sympatier, att vi här helst tänka oss qvinnan som hommets, som den husliga lyckans ljutva representant, hellre wija se henne som er vänlig genie eyaslande kring make och barn än i en kateder som glasögonsprydd professorska, tolkande visdom för sköggiga studenter? Hvilkea skada att examen ej absolverades dagen förut, eller den 15:de. som bär namnet Lopiz, d. ä Viehoten! Ty hädanefter kommer det väl aldrig att finnas några ovisa jungfrur, på sin hojd ovissa! Vi taga för afgjordt att ni roat er tappert under Pingstdagarne till lands eller vatten. Då gick det hett till, men efteråt bar det blifvit så mycket kyligare. Muspelhem och Niffelhem möta hvarandra som i den gamla nordiska gudasagan och vi helsa eommarmånens ankomst, hackande tänderna at köld. Ännu en gång få vi trösta oss med att det var precis på eamma sätt år 1867, en klen tröst likvisst, ty det blef ett dåligt år. Våra bröder norrmännen och danskarne ha det för resten ej en bit bättre. Men man knotar der som här; med anledning häraf skref också Erik Bögh häromdagen: Här i Danmark hysa vi en hårdnackad öfvertro om eden sköna Maj. Den, hvars minne räcker från det ena året till det andra, har emellertid mycket svårt att förstå, huru denna har uppstått, ty näst November brukar Maj vara den månad hvari man fryser mest och derför vilja vi tala om en sak: Sagan om der wunderschöne Monat Maik, som kommer med ÅMaienglocken in den Lockena, är en lemning från den tid då våra skalder sjöngo i samma tonart som tyskarne. Nere i Weimar har man nog Marsvioler i Mars, påskliljar i pieken och Majklockor i Maj; hos oss komma violerna i Maj, påskliljorna i pingsten och liljekonvaljerna vid Midsommarstiden. Här är det företradesvis förkylningar, som florera i Maj och man skall ha svårt att i det fria upptäcka andra Purpurblämchen än röda näsor. Men det hjelper icke! Maj är nu en gång för alla utropad till månadernas drottning och sker det icke en naturrevolution skola framtidens lyriker fortfara att qväda om hans mildhet och blidhet, änskönt de måste göra det i pels på det att icke inspirationen skall kylas till is. Er ödmjuke tjenare gjorde under Pingsten en utflykt till Borås; måhända har ni på ett annat ställe läst intrycken af den angenäma tittut ur boet. På återvägen var ötver två timmars väntan i Herrljunga. Det gjorde emellertid ingenting, ty dagen var vacker, ängarne doftade så ljufligt och fåglarne drillade så gladt i de ljushufvade träden. Det ringde till högmessan i Herrljunga vackra tempel, enkelt men prydligt bäde utan och innan. Allting var så godt som nytt derinne utom ett gammalt rökelsekar, som hängde i sakristian. Vi ångra nästan att ha yppat hemligheten, ty reser en viss intendent för ett visst musei etnografiska samlingar någon gång den vägen så får kanske forsamlingen en vacker dag ej ens so röken af karet. Nå ja, det var för resten länge sedan de gjorde det. Då vi promenera derifrån varsebli vi på en knut ett tryckt plakat. Förmodligen en kungörelse! Jo vackert, se här hvad vi fingo läsa: Å Altorp Trolltheater eller Salong-Magi Söndagen den 28 Maj kl. 48 e. m. gifver Trollmannen och bukialaren Alexander Engebretsen en föreställning efter fö ande program: 1. Siltverregnet i luften eller penningar öfver allt. 2. De kinesiska kulorna. 3. Kort-Experimenter å la Faust. 4. Silfverslanten. 5. Det rifna papperet. 6. Fxnerimenter med Ur. 7 Da för.