Göteborgsposten – 26 maj 1871, sida 2

storm af stridiga passioner, en storm så vild som någonsin sönderslitit ett menskligt hjerta. Inom ett ögonblick kan du gifva henne brefvet och återkalla rodnaden till hennes kinder och glädjen till hennes hjerta, hviskade samvetet: Hon skall beundra dig derför, hon skall vara din trogna och uppriktiga vän intill döden, Hon skall välsigna dig. Ja, hviskade svartsjukan, och sedan skall hon gifta sig med Henry Little. Och är du säker på att lyckas om du fuilföljer brottet? Är du säker på att ej bennes hat och förakt som du derigenom gör dig förtjent at skola drabba dig? Det var deras fel från början, Han trängde undan mig — hon bedrog mig. Jag hatar honom — Jag älskar henne. Jag kan ej uppgifva henne nu; jag har gått för långt. Hvad betyder väl det att uppsnappa ett bref? Jag har varit för nära mord för att stanna här, ;sen hennes bleka ansigto! ort till Italien med henne ofter giftermålet. Nya scerer — ständigt omvexlingar i hennes nya lif! Hvad skall Henry Little vara för henne sedan? — en dröm. Men hennes bleka ansigte! Tänk ej på honom, endast på henne. Hvad är detta för slags kärlek som ej visar något förbarmande? Hans goda engel kämpade en hård kamp för honom denna dag, kämpade och hoppades, rilldess den olycklige mannen slutade striden med en hädisk ed dervid han ref brefvet i bitar, (Forts.)