Göteborgsposten – 20 maj 1871, sida 1

bete mannen och uppger som saignalement, att nan Åär född 1845 samt fot 8,5 lång och har jusa hår. Goliath, then Philistöen, var sex alnar och en tvärhand lång enligt Bibeln, men lå, som man vet, åtskilliga deri förekommande uppgifter, särdeles i fråga om siffror, nog låta pruta med sig, torde tit. Rong måhända med sig kunna göra anspråk på att bli kallad sin tids Goliath, n.b. om han icke på det viset schappat bort från sin karriere på krigarebanan. Vi tillåta oss dock här en liten gissning. Har kanske tvärtom den bålde husaren nu slagit in på den bana, som bäst passar honom? Har måhända en viss impressario, hvars skarpa blick ingen artist af hvad slag som helst tyckes undgå, vid sin senaste konstresa till Jönköping efter ett bömiskt bergkapell, fått sigte på denne ovanlige man och skola vi månne en vacker dag på fot 8,5 höga afsischer i eldröda bokstäfver få läsa: Verldens åttonde underverk. lämpen Longo Rongovini från Italien. Han är född i Milano, 19 2 år gammal, förtär en oxe i hvarje mål och växer dagligen en tum. En sådan man skulle otvifvelaktigt draga ännu mera folk till Lorensberg än m:r Blondin gjorde i Söndags och ändå gingo väl åskådarne då upp till ett tusental. Rong, Rong, hvar är du, din samtid väntar på dig för att beundra dig! Göteborgs publik väntar, hr Strakosch väntar, Smålands husarregemente väntar, Kgs Bfhde i Jönköping väntar och Landshöldingeembetet bärstädes väntar allramest. Den som tviflar på det sista behagade endast kasta en blick i N:r 33 af Allm. Kungörelserna för d. 3 Maj 1871! De 8. k. Tivoli-arrangementerna å Lorensberg tyckas bli farliga rivaler till Nya Teatern, hvars drittigo direktör med anledning deraf lagt nya jern i elden, jern som heta duga: Ofenbachs ÅPrinsessan af Trebizonde och Hedbergs Majorens döttrar, splitter nyheter för vår publik. I morgon atton gifves för 14:de gången härstädes under ett år Soirn i Kåkbrinken, ott enstaka fall i Göteborgs teaterannalor. Stycket uppfördes neml. här första gången d. 10 April sistl. år af Hafgrenska sällskapet. Det bekanta utvärdshuset Tretti-ettan har bytt om restauratör och fått en annan, som i snygghet och god servering synes vilja följa ein föregångare i spåren. IIr A. Trapp har i stället öfvertagit restaurationen å Hötel Carl XV, som undergått en genomgripande reparation. Vi ba sålunda inne i sjelfva staden ott billigt och propert värdshus, en god värd och en rar värdinna mer. Det sätt, hvarpå utskänkningsbolaget i detta afscende går publikens billiga fordringar till mötes, förtjenar allt erkännande. En utlänning, som några månader uppehöll sig härstädes, fattade mycket tycke för svenska språket och specielt för ordet Ålagom?, som han fann fullkomligt utan motstycke i andra språk. Då han kort före sin afresa blef inbjuden till en af sina vänner, ville han visa sin tacksamhet på det bästa sätt han kunde, hvarföre han föreslog värdfolkets ekäl på svenska. Det gick så der temligen bra i början, men slutet fick följande komiska lydelse: Ja, ko venner, nu tacke vi at hjertet, i dag ha vi gehaft så lagom roligt !