Göteborgsposten – 16 maj 1871, sida 1

— — — — som nu råder icks är i afseende på alla frågors behandling tillfredsställande, och att åtskilliga, äfven sådana af vigt, istället för att lösas helt enkelt afhuggas, till tidens vinnande. Det enda korrektivet mot den stora brådskan och de förhastade besluten ligger deri, att allenast ett mindre antal vigtiga frågor vid hvarje riksdag sättas på dagordningen och att de med omsorg behandlas; men huru skall väl en så klok och ändamålsenlig åtgärd kunna åstadkommas, då representationen sjelf anstränger sin produktivitet, och tillika fordrar att regeringen alltjemt skall servera den andra statsmakten med nytt för året af omvexlande beskaffenhet. Under de sistförlidna tvenne veckorna hafva kamrarne mottagit en massa af utskottsbetänkanden, äfven de vittnande om brådska. Det är jemväl otvifvelaktigt, att ganska många betänkanden endast af ett fåtal representanter hunnit genomläsas; diskussionerna gifva derom ofta vittnesbörd. Man förlitar sig på utskottens utredning af frågorna, men utskotten hafva äfven arbetat under brådskans högtryck. I ett föregående bref omnämndes att statsutskottets framställning om anslag till åtskilliga byggnadsföretag å riksdagshuset bifallits i Andra kammaren utan diskussion. Kort derefter förekom statsutskottets framställning att fullmäktige i riksgäldskontoret skulle bemyndigas att skyndsamt, efter riksdagens slut, låta anbringa ändamålsenligare värmeoch luftvexlingsanstalter i kamrarne. De nu befintliga apparaterna anses otillfredsställande. Måhända äro Första kammarens ledamöter alltför ömtåliga, men deras anspråk äro dock icke öfverdrifna, och om än Andra kammarens fordringar på komfort mindre bestämdt uttalas, så kan man af de allt flera kalotterade ledamöterna sluta till att luftdraget är besvärande. Frih. Bonde, den rörligaste i Andra kammaren, som oftare än någon annan ömsar plats, enär meddelsamheten är för honom nästan en naturnödvändighet, nyttjar numera ständigt kalott; den fredar honom från snufva — förmodar jag, den klär honom ganska väl, den gör honom snarlik en till åren kommen, men ännu lefnadslysten abb, och när den lilla koketta kaletten skjutes åt ena eller andra sidan, kan man ana från hvilket håll det starkaste luftdraget kommer. Hr Hierta har också lagt sig till kalott; den klär icke honom så väl, men då hr Hierta sitter på sin plats djupt försjunken i — begrundande, så är den till nytta; och längst borta i salen, der luftdraget alltid är starkast, har hofpredikanten Lithner äfven nödgats gripa till kalotten såsom ett behöfligt skyddsmedel. Men oaktadt dessa bevis på behofvet af förbättrad luftvexling (jag vill ej härtill lägga referenternas önskan att få inandas en renare luft, ty Vi ha ju intet att säga?), så kunde ej Andra kammarens pluralitet bifalla hvad utskottet föreslagit — måhända emedan initiativet utgått från öfverhuset — utan fattade ett annat beslut, på hr Tranchells framställving, hvilket visserligen gick ut på att öfverlemna bestyret åt fullmäktige, men på samma gång uttalades dock att genom de redan vidtagna arrangementerna hade man lyckats undanrodja en del af de öfverklagade olägenheterna. Hvad skola nu fullmäktige vidtaga? Förändra luftvexlingsoch värmeapparaten, som är gemensam för begge kamrarne, eller lemna den oförändrad och tillråda samtliga ledamöterna i Första kammaren att anlägga kalotten? Den gemensamma voteringen om låneanslag till Nässjö-Oskarshamnsbanans understödjande, utföll vägrande. Första kammaren, som annars tillvitas för stor gifmildhet i anslagsväg, var nu obevekligt sträng — för att statuera ett exempel. Följden af detta beslut blir sannolikt att Nässjö-Oskarshamns jernvägsbolag måste göra cession, och att det engelska bolaget, som står bakom det förstnämnda, måste köpa banan i dess nu befintliga skick; men ett sådant köp kan ej skyndsamt uppgöras, åtskilliga legala formaliteter äro nödvändiga och de fordra tid. Arbetet måste nu hvila, måhända en god del af instundande sommar; men innan nästa års utgång måste banan vara färdig, om den af 1868 års riksdag beviljade million rdr skall blifva utbetald. Det är visst icke omöjligt att riksdagens välvilja för det engelska bolaget blir så ringa, att dess begäran om prolongation icke beviljas, då underlåtenheten å bolagets sida kan medföra en besparad million för staten. Sedan försvarsutskottets stora betänkande blifvit behandladt och så afgjorts att de segrande visst icke af blygsamhetsskäl afhålla