Den skrifvelse, i hvilken Rossel begärde af Kommunen sitt afsked som dess militäriske öfverbefälhafvare, föreligger nu. Ilan törklarar deri, att han icke kan bära det ansvar, som det högsta kommandot medför, då alla diskutera och ingen lyder. Man har ännu icke (brefvet är dateradt d. 9:de) gjort det aldra ringaste för organisering af artilleritjensten. Kanonernas servering är uteslutande öfverlemnad åt några frivilliga, och dessas antal är otillräckligt. Centralkomitön har ingenting gjort. Han fortsätter derefter sålunda: I går, då hvarje man borde ba arbetat på försvarsverken eller varit i elden, höllo legionernas anförare ett sammanträde, för att öfverlägga om en ny organisationsplan, som skulle följas i st. f. min. Jag dolde icke min harm häröfver, och de bragtes dervid på andra tankar. De lofvade mig, att de skulle anstränga sig till det yttersta, för att senast i dag samla en organiserad styrkn af 12,000 man, med hvilken jag förband mig att gå emot fienden, Detta manskap skulle yarit i ordning kl. 412, och