Göteborgsposten – 12 maj 1871, sida 2

från Utlandet. Den vigtiga underrättelsen, att definitiv fred nu blifvit afslutad mellan Tyskland och Frankrike, har helt säkert med en viss känsla af lättnad emottagits af allmänheten, för hvilken det är så önskligt, att lugn och ordnade förhållanden åter inträda. Vi hoppas, att uppgisten skall bekräfta sig, derför att fredsslutet skall förekomma tyskarnes intåg i Paris, hvilket skulle kunnat leda till de betänkligaste följder för framtiden och måste ha förlängt den inre feber, hvaraf Frankrike lider. Detta snabba afgörande af saken synes oss emellertid antyda, att Tyskland möjligen gifvit efter något i sina fordringar på krigsskadeersättningen. Visst är, att furst Bismarck hade tastställt en bestämd tid för den franska regeringen, inom hvilken hon skulle sätta sig i besittning af Paris, om hon ville undgå en tysk inblandning, så framt icke desstörinnan fredstraktaten undertecknats. Tyskarnes intåg skulle naturligtvis halft till foljd den närvarande Versailllerregeringens otördröjliga fall, och då skulle Frankrike snart söndersmulats af anarkien. Bismarck bar antagligen äfven i en annan punkt visat sig medgörlig i afseende på franska regeringens framställningar. Jules Favre skall neml. hafva begärt, att fästena Charenton, Nogent, Rosny, Noisy 0. 8. v. skulle återlemnas till franska regeringen, att de tagna vapnen och ammunitionen skulle återlemnas ocu slutligen att de ännu i Tyskland qvarvarande fångarne skulle hemsändas. Motsartande sig begaran, att Frankrike skulle tå betala etörsma beloppet af krigsskadeer-ättningen i obligationer, och heldre efterskänkande 12 milliard i summan har Bismarck, tror man, bifallit Favres onskan, och så har traktaten blitvit tärdig. I tyska trupprörelser utanför Paris och i ånyo påbörjadt hemsändande af franska trupper från Tyskland skola vi måhända redan om ett par dagar finna bekrättelse härå. Lättad från dessa bekymmer, skall Versaillerregeringen nu kunna skrida med större kraft till det inre fredsarbetet, först och främst genom undertryckande af upproret i Paris. Kommen i besittning af ostoch nordtästena skall bon ha hela hufvudstaden i sitt våld, i det hon kan läta sina trupper angripa den på så många punkter samtidigt, att ett motstånd är för Kommunen på dam alla omöjligt, eme