Göteborgsposten – 11 maj 1871, sida 1

———7—7 — Bolts och Littles skorston. Den hade fallit i tolf fots djupt vatten, men nu var vattnet ej öfver fem fot, och en del af det krossade teglet var synlig, dels under, deis öfver vattnet. På ena sidan om denna tegelhög sköt ett föremål ut på hvilket alla ögon nu voro fästade. Vid första anblicken liknade det en krokig trädgren som stack ut från tegelmassan. Tusentals personer hade också passerat bryggan utan att ha funnit något särskildt anmärkningsvärdt hos detta föremål; men en, mera uppmärkeam än de öfriga, hade funnit det, visat det för andra och på det sättet åstadkommit folksamlingon. Det behöfdes blott en ny blick för att man skulle kunna se att det ej var en trädgren utan en rockärm. En noggrannare granskning visade att rockärmen ej var tom. Det fanns en arm under denna rockärm, och något under vattenytan kunde man tydligt se en hvit och af vattnet uppsvälld hand. — Kroppen måste ligga inklämd mellan teglen, sade en af de närvarande. — Hvad det är hemskt att se den så der räcka ut armen! sade en ung flicka — Döda menniskor ha gjort mer än det, hellre än att sakna on kristlig begrafning, svarade en gammal qvinna. — Hvad är det som glimmar på fingret? — En ring — en guldring. Vid denna sista upptäckt uppgef Grace Carden ett genomträngande rop och föll sanslös ner på stenläggningen.