Göteborgsposten – 10 maj 1871, sida 1

Lagutskottet har, i anledn. af hrr Hiertas och Hazelii motioner om ändring i lagens stadganden om mannens målsmansrält öfver hustrun och med tillkannagifvande att utskottet af brist på tid funnit sig förhindradt att utarbeta formuleradt lagförslag i ämnet, hemställt, att Riksdagen måtte finna de itrågavarande motionerna icke kunna bifallas i vidsträcktare mån, än att Riksdagen beslutar att i und. skrifvelse till K. M:t anhålla att han täcktes låta utarbeta och i nåd. proposition till Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i kap. 8 1 Giftemålsbalken, att genom äktenskapsförord må kunna betingas rättighet for hustru att sjelf råda övfer sin enskilda egendom, äfvensom till de förändrade bestämmelser i öfrigt, som deraf böra blifva en följd. Emot detta förslag hafva afgifvits reservationer: af hr Carlän, som ansett önskligt, att, jemte den af lagutskottet törordade förändring i äktenskapsförordslagen, stadgandena om mannens målsmansrätt förändrades derhän, att hustrun, äfven om äktenskapsförord ej blifvit upprättadt, måtte vara ovilkorligen berättigad att, etter anmälan hos domstol, vinna boskilnad, så att henne tillåtes att, när helst hen funne sådant för sig angeläget, sjelf förvalta hvad henne enskildt tillhörde samt hvad hon efter boskilnaden kunde ärfva eller förvärfva, och borde Riksdagen ock göra framställning om utarbetande af lagförslag i denna riktning; och af hr Ribbing, som ansett makarnes förhållande till hustruns enskilda egendom i viss mån böra närmas till det gamla romerska dotalsystemet, hvaremot enligt hr Å:s formenande ett sådant förord, som utskottet afsett, skulle nästan ovilkorligeu uppfattas såsom ett redan före äktenskapets ingående tillkännagifvet misstroende till den blitvande äkta mannens förmåga eller ordningssinne och goda vilja, hvarjemte ett dylikt förord och hustruns deraf följande affärsverksamhet för sig och bredvid mannen skulle verka menligt på den gemensamma sträfvan till boets bestånd och trefnad samt den arbetets fördelning, som för ändamåls vinnande betingades, och andock i de fall, då det egentligen behöfdes, visa sig vanmäktigt, hvarförutom hr Ribbing ansett att, om mannen vore god, man medelst förordet endast infört en tredje person, som trädde emellan man och hustru, till föga fromma för bådas äktenskapliga lycka. MESSEKSAr SEE RER