Göteborgsposten – 10 maj 1871, sida 1

Från Riksdagen. Riksdagens båda kamrar hade i Mändags såväl på försom eftermiddag sammanträden, hvarvid Första kammaren till en början afhandlade statsutskottets utlåtande om att folkskoleafgiften måtte ingå till statsverket och att till aflöning åt lärare vid folkskolor i stället måtte anslås ett belopp af 1,100,000 rdr. Rörande denna fråga uppstod en lång diskussion, som öppnades af hr Ekman, hvilken reserverat sig mot utskottets förslag Förordande sin reservation, framställde han den åsigt, att folkskoleväsendet borde uteslutande vara en kommunens angelägenhet, emedan följden af statens öfvertagande af densamma blefve att kommunens intresse för folkskolan skulle dö ut och staten slutligen nödgas ensam bestrida utgifterna för densamma. Hr Hasselrot äfvensom hr Dickson yrkade bifall till K. M:ts proposition. Statsrådet Wennerberg erinrade om, att det reglementerande och det invecklade löneoch räkenskapsväsende, som nu gäller beträffande folkskolorna, borde upphöra, så mycket mera som på vissa ställen verkliga orättfärdigheter ega rum, då statsmedlen icke användas till folkskollärarnes aflöningar utan till andra kommunens behof. Erkännande å andra sidan det lifliga intresse och den villighet för uppoffringar, som inom de flesta kommuner, äfven mycket fattiga, visat sig, förordade talaren regeringens förslag. För ur Ekmans förslag talade frih. Sprengtporten och hr Bergstedt. Hr Widen förordade K. M:is förslag med de af statsutskottet förordade förhöjningarne i anslagsbeloppen. Likaledes hrr Faxe, Beckman, af Ugglas och Beckfriis, och vid företagen omröstning blet ock utlåtandet bifallet. . Derefter företogs till behandling det af försvarsutskottet afgifna utlåtande om åtskilliga anordningar i afseende på specialvapnen samt om anslag till vissa militärändamål. Med endast ett oväsentligt undantag biföll Första kammaren allt hvad utskottet föreslagit, hvadan kammaren således för sin del bifallit K, M:ts förslag i afseende på tillökning af artilleriet och fortifikationskåren, indragning af mariuregementet samt anställande af halfsoldbefal. — I ett annat utlåtande af samma utskott hemställer utskottet i 1:a punkten, att riksdagen, utan att iugå i vidsträcktare pröfning af K. Mits till riksdagen framställda förslag angående landtförsvarets anordnande, än som af utskottet redan hunnit beredas, må till afgörande företaga de frågor om anslag under fjerde hufvudtiteln, öfver hvilka riksdagen ännu icke fattat beslut. Denna hemställan föranledde hrr grefve v. Schverin, C. G. Mörner, frih;e Tersmeden och Bildt till den anmärkning att det bestämdt ålegat utskottet att i alla delar besvara K. M:ts proposition och framhöllo grefve Mörner och frih. Bidt att utskottet icke behandlat de särdeles vigtiga frågorna om ordnandet af fältläkarekåren och generalstaben. Samtlige dessa talare yrkade återremiss a punkten, hvilken dock bifölls, sedan frih. De Geer till svar å de gjorda anmärkningarna bland annat anfört att utskottet måst undanskjuta åtskilliga frågor för att icke förhindra statsregleringens uppgörande inom den tid af 4 månader, före utgången af hvilken tid grundlagen förutsätter att den bör vara afslutad. — Hvad utskottet för öfrigt i detta betänkande hemstält rörande anslag till fjerde hufvudtiteln bifölls med här nedan nämnda undantag. På yrkande af statsrådet Abelin, grefve H. Hamilton, Wijkander m. fl. höjdes nemligen anslaget till indelta armbens och Wermlands faltjägares vapenöfniagar från 1 mill. rår till 1,100,000 samt beviljades, mot utskottets afstyrkande, af K. M:t äskade anslag af 350,000 rdr för baracker å mötesplatserna, att utgå med 150,000 rdr år 1872 samt af 150,000 rdr, ilften att utgå under år 1872, till utvidgning gevärs-och persedelsförråden å mötesplatserna. sresre C. G. Mörner uppträdde mot samtliga dessa anslag. Andra kammarens sammanträde upptogs uteslutande med diskussion af förslaget till uy sattigvärdsstadga, i de delar af densamma som icke redan förut blitvit afgjorda. Efter en längre öfverläggning, hvarunder hr L. O. Larsson m. fl. såsom onödig och föranledande besvär klandrade den i 17 8 inryckta bestämmelsen om sammanträdes tillkännagifvande särskildt för kyrkoherden i församlingen, borttogs på yrkande af brr Sparre och af Schmidt m. fl., hela senaste delen af denna paragrafs första mom. — Mot utskottets i 22 FS gjorda förslag i fråga om den s. k. hemortstten gjordes flera anmärkningar. Hr Appeltoft ville, att hemortsrätt skulle egas der, hvarest någon författningsenligt blifvit mantalsskrifven. Utskottet hade tillagt: eller bort vara mantalsskrifven. Föratom statsrådet Berg talade hrr Gumelius och Sjö