Göteborgsposten – 8 maj 1871, sida 1

böra hålla oss beredda p å krig. Från Riksdagen. Båda kamrarne godkände i Fredags statsutskottets förslag om anvisande af de i reg.-formens 65 5 föreskrifna kreditirsummor: att till K. M:ts disposition måtte anvisas 116,838 rdr för afslutande af förlikning om rättegången med staden Stettin; att af jernvägstrafikmedlen 50,000 rdr i år och 35,000 rdr under nästa år måtte få användas till inredning af embetslokaler åt styrelsen för statens jernvägstrafik i stationshuset vid centralbangården i Stockholm; samt att för anskaffande af rörlig materiel, som, så vidt utan olägenhet kan ske, bör tillverkas inom landet, vid statens jernvägar ställas till K. M:ts disposition 1,600,000 rdr, att utgå med en million rdr i år och 600,000 rdr år 1872. Statsutskottets förslag till voteringspropositioner samt sammanjemkningstörslag, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande anslagen under riksstatens femte hufvudtitel, godkändes efter en längre diskussion af Första kammaren. Härvid biföll Första kammaren utskottets förut gjorda hemställan, att K. M:ts förslag om ombildning af Förvaltningen af sjöärendena till en marinförvaltning icke mätte at riksdagen bifallas. Med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut om understöd för enskilda jernvägsanläggningar antog Första kammaren ett förslag af grefve Ugglas, enligt hvilket åt K. M:t lemnades öppet, att, uå så pröfvades för något särskildt jernvägsföretag lämpligare, bevilja anslag utan återbetalniugsskyldighet till högst en fjerdedel af anläggningskostnaden; men slöt sig för öfrigt till Andra kammarens beslut att lån skulle beviljas till högst 3 af anläggningskostnaden. Vid behandling af bevillningsutskottets betänkande angående slämpelpappersafgiften blefvo de sörhöjningar i stämpelafgitterna tor utnämningsbref för kommendörer och riddare af de kongl. ordnarne, som af utskottet föreslagits, af Första kammaren ogillade, hvaremot Andra kammaren ytterligare förhöjde dessa afgifter, nemligen för riddare af serafimer-orden från af utskottet föreslagna 200 till 400, för kommendörer med stora korset af svards-, nordstjerneoch vasa-orden från 100 till 200, för kommendörer af svärds-orden ätvensom riddare af Carl XIII:s orden från 75 till 150, samt för riddare af svärdsorden och riddare äfvensom ledamöter af nordstjerneoch vasaorden från 20 till 50 rdr. Första kammaren bibehöll ock närvarande afgift för doktorsbref samt prostefullmakter, uuder det Andra kammaren beslöt förhöjning, hvad de förra beträffar, från 100 rdr såsom utskottet hemställt, till 150 rdr, samt, i fråga om de senare från 30 till 50 rdr. Den för doktorsbref utan aflagdt prof af utskottet föreslagna förhöjning till 100, hvilken förhöjning af Andra kammaren antogs, ogillades af den Första. Hvad utskottet föreslagit angående höjd stämpelafgift för certepartier äfvensom angående införande af sådan afgift för skuldsedlar och vexlar förkastades af båda Kamrarne efter längre öfverläggningar, och i enlighet med detta beslut blefvo äfven alla öfriga utskottets förslag till stämpelafgifter å förut från sådana afgifter befriade handlingar ogillade. I enlighet med utskottets hemställan fastställdes bötesbeloppet för domare och andra embetsoch tjenstemän, som underlåta att tillse, det ingifna handlingar äro med riktig stämpel försedda, till 50 rdr. Det väsendtligaste af hvad utskottet i öfrigt föreslagit vann Kamrarnes bifall. Andra kammaren afslog banko-utskottets hemställan om sådan förändrina i barkoreglementet, att Utgiuning al seular åÅ en rdr rmt SKUNG upppnra Särskilda utskottet för försvarsväsendets ordnande har d. 3 d:s afgifvit utlåtande ang. reglering af en del utgifter under fjerde hufvudtiteln, hvarvid blifvit af utskottet tillstyrkt; att anslaget till indelta armns och Wermlands fältjägarereg:te måtte förhöjas till 100,000 rdr; att till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad må anvisas ett extra anslag af 159,000 rdr; att riksdagen måtte bevilja 25,000 rdr till utvidgning af gevärsförråden å mötesplatserna; att innehafvare af de vid krigsskolans skeende ombildning obehöfliga lärareplatserna må, i enlighet med hvad K. M:t föreslagit, i den mån de blifva för krigsskolan obehöfliga, indragas och deras innehafvare, när de från befattningen afgå. och så framt de ej kunna vid skolans förestående förändrade organisation derstädes erhålla fortfarande anställning, få öfverflyttas på allmänna indragningsstaten, till åtnjutande under sin öfriga litstid at pension, motsvarande deras innehatvande lön för dem, som på grund af fullmakt äro till så stor pension lagligen berättigade, och hälften af lönen för de öfriga. I fråga om öfriga till utskottets behandling öfverlemnade anslagsfrågor har utskottet, med afstyrkande af begärda förhöjningar, hemställt, att dylika anslag må bibehållas vid nu utgående belopp, ätvensom utskottet afstyrkt nya anslag, som blifvit begärda, det ena som det andra på den grund, att de förutsättningar, hvarpå dessa anslagsfordringar varit grundade, genom kamrarnes beslut i den s. k. organisationsfrågan förfallit. Beträffande mötesanslaget har uti afgifna reservationer af grefve H. Hamilton, frih. De Geer, Stjernblad och von Otter, hrör Björnstjerna, Wijkan der och Nisser blifvit yrkad anslagets förhöjning till det af K. M. begärda beloppet, 1,100,000 rdr. Mot utskottets afstyrkande af anslag till baracker för beväringsmanskapet hafva hrr Björnstjerna, frib. von Otter och Wijkander sig reserverat, hvarjemte samtlige Första kammarens ledamöter, förutom hr Nisser, yrkat att, med bifall till den kungl. propositionen, det till utvidgning af gevärsoch persedelsförråden å mötesplatserna äskade anslag å 150,000 rdr måtte beviljas samt hälften deraf utgå under år 1872. Statsutskottet har i afgifvet utlåtande i anledning af dels K. M:ts proposition angående bidrag af statsmedel till aflöning af lärare vid folkskolor och småskolor, dels ätskilliga i samma ämne väckta motioner hemställt: a) att till aflönande af hvarje examinerad vid folkskola antagen lärare eller löra