Göteborgsposten – 5 maj 1871, sida 2

stor del af grusarbetarne vid Ämmebergs rinkgrufvor en s. k. strike: Ett antal af närmare 400 man upphörde med arbetet och begäfvo sig ned till Åmmeberg, begärande förhöjning i arbetslönen. Direktör Schwarzmann förklarade sig icke kunna bevilja denna förhöjning förr, an han förfrågat sig hes bolaget; men medgaf emellertid åt arbetarne 2 timmars arbetsnedsättning. Ej nöjde härmed började arbetarne att gå litet hotande tillväga, stängde maskinerna vid grufvan och sade sig ämna göra detsamma vid sjelfva bruket, derest direktören, ej kom upp till grufvorna och gick in på deras fordringar. Sedan direktören blitvit underrättad härom, begaf ban sig till grufvorna och lofvade dem en tillfällig förhöjning i arbetslönen. — En grufarbetare har vanligen 1 rdr 40 öre om dagen året om, men kan genom öfverarbete höja sin dagsinkomst till 1 rdr 65 öre. De begärde nu och fingo 1 rdr 75 öre om dagen. Schweiz armeorganisation bedömd i England. I England bar en sir Lintorn Simmons utgifvit en broschyr om Storbritanniens krigsmakt, hvilken i engelska tidningar betecknas såsom en -admirable pamphlet. Biand andra frågor, som i densamma behandlas, är äfven den om schweiziska armåsystemets lämplighet för England, och de af sir Simmons i detta atseende fällda yttranden citeras med bifall af landets press. Doe schweiziska soldaterna — så heter det i den engelska tidn,, hvarur nedanstående hemtas — ega god fysik, officerarne äro nitiska, organisatienen är förträfflig, och detta i sådan grad att vid ett tillfälle (under senaste kriget) en styrka på 60,000 man af alla vapen, fullständigt utrustade i hvarje afseende, samlades på gränsen inom tio dagar från den tid då uppbrottsordern kommit dem tillhanda. Men slutresultatet är i bästa fall blott det, att landet eger en kraftig milis — en styrka, bristfällig i rörelsernas liflighet och noggrannhet samt holt och hället ur stånd till att i öppna fältet strida med de stora militärmakternas armåer huru passande den än må vara vid försvaret af sitt eget bergiga och egendomliga land. Den ifrigaste målsman för korta öfningar skall ej våga påstå, föreställa vi oss, att en månad är tillräcklig för att bilda en soldat. Den mest intelligente rekryt kan ej under så kort tid förvärfva sig elementerna i krigsöfningen, och om den andliga och moraliska krigsbildning, hvilken kallas disciplin och som kanske är ännu mer nödvändig för framgång än färdighet i skjutöfningar och bataljonsexercis, kan han ej erhålla någon kännedom alls. ÅI dessa dagar, yttrar sir Simmons, går det icke an för ett stort land, som har betydliga intressen att bevaka samt förbindelser med främmande länder att upprätthålla, till att ega endast en milisstyrka, hvilken ehuru beundransvärdt organiserad likväl behöfver månader för att kunna bringas upp till lämplighet för aktiv fälttjenst. Då det endast är genom en alltigenom väl organiserad och kraftig saltstyrka, som Storbritannien kan försvara sig, synes den schweiziska armåorganisationen alldeles icke kunna komma i fråga såsom förebild, ehuru några punkter i densamma med fördel kunde efterliknas. Dessa rader innehålla en sund tanke. — — — — För vår del äro vi helt och hållet af sir Simmons tanke att det schweiziska systemet icke bör kunna komma i fråga såsom mönster för en krigsförfattning. Dödsfall. En af veteranerna från 1808 års krig, kapten C. F. Lilliesvärdh, afled d. 24 April å sin egendom Lilla Wäsby saterr af Allmunge socken i Upland, i en ålder af nära 84!(, år. Kapten L. hade såsom underotficer vid Uplands reg:te under förenämnda krig deltagit i bataljerna vi Oravais, Omåssa, Säfvar m. fl., hvarigenom han förvärfvade sig tapperhetsmedalj, tjenstgjorde efter krigets slut i Litdrabants-kåren och Lifbevärings-regementet, samt andtligen vid Dal-reg:tet, hvarifrån han i yngre åren, efter att hafva uppnått löjtnants grad, tog afsked med kaptens namn, utbytande svärdet mot plogen. Den på sin ärfda fäderne-egendom aflidne L. hade intill sena ålderdomen ätnjutit en god helsa, hviken äfven tillfallit hans esterlemnade 82åriga maka och 89-åriga svåger, hvilka i många år sammanboende trenne nära anhöriga således nu, vid L:s frånfälle, uppnått en sammanräknad ålder at mer än 255 år. Ännu en af våra veteraner från 1813— 14 årens fälttåg, neml. korporalen Sven Högel, hvilken i början af år 1813 antogs till soldat vid Nerikes reg:te och qvarstod vid detsamma i 43 år, har nyligen aflidit. Den gamle krigsmannen hade vid sin död uppnått 82 års ålder och var innehafvare at avärdsmedaljen. I Lunda församlings kyrkogård i Södermanland jordades d. 30 April två afskedade soldater vid Södermanlands reg:te, Per Törn 91 år, och Carl Gustaf Stedt 81 år gammal. Den förre hade varit med i Finland och på Åland 1808, i Tyskland 1813, i Norge 1814, och såsom minne af dessa fejder erhållit blessyr af en kula i högra låret. Den sissnämnde bade deltagit i fälttågen till Tyskland och Norge. Träsnidaren P. A. Lindgren afled efter några veckors sjukdom i Söderköping d. 30 April vid 44 års ålder. Om denre, på sitt sätt ganska framstående man, lemnar en korresp. till A.-Bl. följande uppgifter: