Frän Utlandet. Underrättelsen om, att fästet Issy, söder om Paris kapitulerat, var för tidig. Sedan garnisonen i detsamma under Mågy upphört med eldens besvarande och begifvit sig tillbaka till Paris, synas nya trupper ha ditskickats under befäl af polacken Wroblewski, hvilken dock blef svårt sårad. Parlamentärflagg hissades då, men när parlamentär anlände från Versaillersidan, bade en hvälfning inträdt i Paris. Cluseret, som vile gå in på uppgifvandet af fästningen, blef afsatt och häktad samt hans adjutant Rossel i stället utsedd till krigsminister. Denne belallte, att motståndet i Issy skulle fortsättas. Den hvita flaggan firades ned, och stridens röda hane gol på nytt i denna trakt. Skjutnivgen började åter, och Versaillertrupperna lyckades, genom att intaga de bakom fästet uppförda barrikaderna och byn Issys kyrkogård, alldeles kringränna fästet. Nu telegraferas det från Paris, att dessa platser blifvit af insurgenterna återtagna och att Versaillertrupperna kastats tillbaka till les Molineaux, hvarifrån insurgenterna icke kunde fördrifva dem. Från Versailles återigen telegraferas det, att man börjat skjuta breche i sästet. Oaktadt sin ofvan rapporterade framgång anse väl insurgenterna sin ställning icke riktigt säker, utan säga sig ha gjort allt i ordning, för att spränga fästet i luften, om så skulle vara nödigt. Man medger dock från Paris, att Versaillertrupperna vid Neuilly gjort och göra stora framsteg, hvarför förstärkningar måste skickas dit emot dem. Insurgenterna stärkas nu i sitt motstånd af den ovilja mot Versaillerregeringen, som tyskarne på sista tiden lagt i dagen. De ha