Göteborgsposten – 26 april 1871, sida 1

Vid företagen votering antogs med 53 röster mot 42, som yrkade afslag, detta förslag, hvilket innehöll att kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af K. M:t som ock närmare skulle bestämma de ställen hvilka jernvägen skall beröra samt fastställa vilkor och kontroller. Inom Andra kammaren gaf frågan om sättet för understödjandet af enskilda jernvägsanläggningar anledning till en längre diskussion, derunder de allra flesta talarne uppträdde mot utskottets förslag. Man anmärkte, att de enskilda jernvägsbolagen skulle göra allt för att på papperet söka få upp anläggningskostnaden till så högt belopp som möjligt för att få så stort statsanslag som möjligt; att det vore svårt om icke omöjligt att uppbringa aktieteckningen till 75 26; att detta sätt att gå till väga skulle locka en mängd bolag att utan tillräckligt kapital kasta sig in i äfventyrliga jernvägsföretag för att sedermera komma i händerna på utländska jernvägsentreprenörer. Dessa åsigter förfäktades af hrr Appeltofftt, Key, statsrådet Bergström, frih. Fock, Carlen, Hierta, grefve Posse, Grill, Dahm, frih. Gripenstedt, Gumielius, Kallstenius, Grill och Palander. Samtliga dessa talare yrkade, att de enskilda Jernvägsföretagan skulle hädanetter som hittills understödjas genom lån motsvarande tvåtredjedelar af anläggningskostnaden samt förenade sig slutligen om följande at hr Gumivlius framställda förslag: att till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar beviljas och till K. M:t disposition ställes ett extra anslag af 10 mill. rdr att utgå under 5 år med 2 mill. under hvartdera af åren 1812—76, å hvilket anslag K. M:t eger när som helst anvisa af K M:t beviljade understödsbelopp att utgå med högst de här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: 1:0) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af K. M:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; 2:0) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget, samt lyftas i mån af arbetets fortgång, på sätt och å tider K. M:t bestämmer; hvarjemte samma talare framställde yrande om återremiss af bestämmelserna angående de öfriga vilkoren. Vid voteringen segrade också denna åsigt med 115 röster mot 43, som afgåfvos för bifall till hr Helanders förslag, hvilket blott med ett par mindre förändringar skilde sig från utskottets. För detta talade hrr Ifvarsson, Jöns Rundbäck, Helander och Liss Olof Larsson. Det förnämsta skälet för denna mening var, att staten på detta sätt skulle slippa att upptaga nya lån. Hr Palanders förslag att kammaren skulle förbehålla sig öppen rätt att besluta angående Karlskronabanan kom ej under omröstning. Vidare förehade Andra kammaren frågorna om norra och östra stambanan, och antogs dervid, efter en längre och stundom ganska pepprad debatt, med 109 röster mot 69, utskottets förslag att bevilja för 1572 13 mill. rdr till norra stambanan från Upsala öfver Sala till Storvik, samt efter en kort diskussion med 108 röster mot 63 utskottets förslag att för år 1872 bevilja 14 mill. rdr till fortsättande af arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö. — Då Första kammaren beslutit att höja sistnämnda anslag till 2,100,000 rdr, så kommer denna fråga att afgöras genom gemensam votering. Andra kammaren har vidare i likhet med den Första och i enlighet med statsutskottets förslag afslagit hr Stenbäcks motion derom, att de för innev. år anslagna medel till norra stambanans fortsättande måtte användas till denna banas påbörjande mellan Krylbo och Storvik samt hrr Kochs och Palanders förslag om anläggning för statens räkning af jernväg mellan Wexiö och Karlskrona. Utskottets förslag om anvisande af en summa af 2,715,000 rdr till det bolag, som förbinder sig att anlägga en jernväg mellan Wexiö och Karlskrona af 4,83 fots spårvidd återremitterades af begge kamrarne.