Göteborgsposten – 26 april 1871, sida 1

Från Riksdagen. Kamrarne sysselsatte sig i Måndags uteslutande med statsutskottets utlåtande ang. Jernvägsbyggnaderna. . Första kammaren, som redan i Lördags afgjort frågorna om norra och östra stambanorna, påbörjade på Måndagen behandlingen af utskottets förslag ang. enskilda jernvägsanläggningar. — K. M:t har i detta hänseende äskat, att ett extra anslag å 5 mill. rdr måtte med högst 1 mill. årligen under åren 1872—76 ställas till K. M:ts disposition för att på af K. M:t föreslaget sätt användas till understöd för enskilda jernvägsanläggningar. Utskottet, som icke ansett sig kunna tillstyrka detta, har deremot hemställt: a) att för understödjande af sådana enskilda jernvägsanläggningar, som Riksdagen nu eller efter framdeles skeende pröfning af den framställning, hvilken uti skrifvelse af d. 12 Maj 1869 blifvit begärd, kan finna böra komma i åtnjutande af statsbidrag, måtte beviljas och till K. M:ts disposition anvisas en summa af 15 millioner rdr, att utgå med 1 mill. rdr under hvart och ett af åren 1872—1886, under vissa vilkor och bestämmelser; samt b) att för befrämjande af sådana jernvägsanläggningar, som icke afses i mom. a), men ändock at K. M:t anses böra erhålla statsunderstöd, måtte till K. M:ts disposition ställas ett extra antlag af 4,500,000 rdr att med 300,000 rdr utgå under hvartdera af åren 1872-1886. — Bland reservationer, som emot denna hemställan afgifvits, innehåller en af hr Ekman framställdt yrkande derom, att såväl hvad K. M:t som utskottet töreslagit måtte af Riksdagen ogillas. Under den diskussion, som uppstod rörande utskottets hemstållanden utgjorde hutvudfrågan, huruvida åt K. M:t skulle öfverlemnas afgörandet af hvilka enskilda jernvägsanläggningar borde erhålla statsunderstöd och deras företräde i detta afseende sins emellan, och uttalade sig dervid hufvudsatligen trenne olika meningar, nemligen för K. M:ts förslag, med en at grefve af Ugglas föreslagen förhöjning i anslaget till 612 mill. rdr att utgå med 1,300,000 rdr årligen under åren 1872-76, för utskottets och för hr Lkmans. Efter en längre öfverläggning, derunder hr v. Ehrenheim förordade den at gretve af Uzglas föreslagna förhöjningen, under vilkor att deri ej skulle inbegripas hvad som i en särskilt punkt at utskottets förslag yrkas med afseende på anslag till en bana mellan Wexiö och Karlskrona, skedde votering, dervid utskottets hemställan förkastades och hr v. Ehrenheims förslag antogs med 62 röster mot 42. Till behandling söretogos derefter punkterna a och b i betänkandet, hutvudsakligen afscende vilkoren för statsunderstöds erhållande. Grefve af Ugglas föreslog att man, efter det beslut som senast blifvit fattadt, skulle godkänna K. M:ts förslag äfven i detta afseende. Häruti instämde grefve II. Wachtmeister samt frih. Funck. Derjemte framhöllos, med anledning af en anmärkning af frih. Spengtpo ten, af statsrådet Wern beträffande vilkoren tör aktietecknarne, de olyckor som drabbat en del aktieegare i Dalslands kanal, derigenom att större belepp än de tecknat sig för blifvit utkräft. Men förut gällande bestämmelser i detta fall hade varit att de enskilde skulle skaffa hvad som behöfdes och att staten icke skulle lida förlust. Att detta skulle skej genom solidarisk ansvarighet vore fördömligt och man borde i stället genom en ytterligare eller högre aktieteckning ställa det så, att staten icke förlorade något. Den solidariska aktieteckningen måste medföra olyckor. Grefve Ilenning Ilamilton ansåg att föreskriften om framläggande af handlingar, som ådagalade bolagets förmåga att sina förbindelser uppfylla, vore betryggande. Föreslog att frågan måtte äterremitteras på det att man må veta om bidragen skola beviljas såsom lån eller skänk. Hr v. Koch ville en förändring i utskottets förslag, på det att den selidariska ansvarigheten måtte undvikas. Grefve C. G. Mörner önskade behöfliga upplysningar och yrkade återremiss. Likaså hr Nordenfelt. Grefve Sparre trodde att alla vore ötverens om att understöden skola meddelas i form af lån och attj återremiss icke skulle behöfvas. Frih. Funck önskade i konseqvens med föregående beslut bifalla K. Mas förslag. Iläruti instämde hr C. Ekman. Statsrådet Wern framhöll, att regeringen icke borde påläggas andra skyldigheter än att godkänna bolagsordningar för utländska bolag som anlägga jernyägar i Sverige, emedan stora svårigheter eljest skulle framkallas. Återremiss yrkades vidare af hrr frih. Bildt, Reutersvärd, Rydqvist m. fl. och dessutom af hr Wallenberg, hvilken yrkade att kammaren måtte besluta att intet anslag utan återbetalningsskyldighet måtte beviljas utan att Riksdagen sjelf derom bestämmer, samt att utskottet måtte behandla frågan om understödssättet i sammanhang med andra vilkor. Hr v. Möller föreslog bifall till grefye af Ugglas förslag,