Göteborgsposten – 25 april 1871, sida 2

tets i 1:e punkten gjorda hemställan att riksdagen måtte för år 1872 bevilja 1,500,000 rdr l till fortsättande af arbetena å Norra Stambanan i från Upsala till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik. Emot denna hemställan förekommo trenne särskilda reservationer, nemligen: at hr C. Ekman med hvilken hrr af Klint och F. Brusewitz sig förenat, i och hvari föreslås, att riksdagen måtte bevilja det af K. M:t för nämnda bana äskade anslag at 1,900,000 rdr; af hr Leijonancker, som föreslagit, att riksdagen ej måtte nu anvisa det äskade anslaget af 1,900,000 i rdr för fortsättande år 1872 af arbetena å kalg. stambanan; samt att riksdagen måtte i underdånighet anhålla, det K. M:t behagade uppskjuta päbörjandet af nämnda bana, för att till näst sammanträdande riksdag afgitva proposition, huruvida banan bör såsom stambana till hela dess längd eller till någon del af staten anläggas i händelse enskilda jernvägsbolag innan dess visat sig kunna, utan statens direkta betungande, uppfylla de med norra stambanan hufvudsakligen afsedda ändamål; samt af hr Reutersvärd, hvilken hemställt att de för innev. år till norra stambanans påbörjande anvisade medel, hvaraf hittills icke något utgått, äfvensom de hvilka vid innev. riksdag för samma anläggningar kunna varda anvisade, måtte om K. M:t så pröfvar skäligt, få användas på sträckningen mellan Storvik och Krylbo. Efter en längre diskussion anställdes votering, dervid utskottets förslag segrade öfver hr Ekmans med 55 röster mot 54. Rörande Östra Stambanan hade Statsutskottet tillstyrkt för 1872 beviljande af 1,500,000 rdr till fortsättande af arbetena å nämnda bana. I enlighet med hr C. Ekmans reservation, hvari nu hr Tornerhjelm instämde, och efter en helt kort diskussion höjde Kammaren summan till 2,100,000 rdr, på det att bandelen Norrköping-Linköping må bli färdig under loppet af nästa år. Härefter afslog Kammaren, i enlighet med utskottets hemställan, hr Stenbäcks motion, i samma syfte som hr Reutersvärds senast formulerade förslag, samt hrr Palanders och v. Kochs motioner om stambanans anläggande mellan Wexiö och Karlskrona. Från Kristiania skrifves att drottning Lovisas dödsdag derstädes firades med stor högtidlighet. Från alla offentliga och många privata byggnader äfvensom från fartygen i hamnen flaggades på half stång och på flera ställen voro gatorna beströdda med granris. Vid middagstiden höllos alla bodar stängda. I Vor Frelsers Kirke, som var enkelt, men vackert dekorerad, hölls predikan af norska kyrkans primas, biskopen i Kristiania Arup. Bland den sorgklädda församling, som uppfyllde kyrkan märktes norska regeringens och höiesterets medlemmar, universitetslärarne, hofembetsmän och militärer, storthingets medlemmar m. fl. Under gudstjensten gass salut från Akershus fästning. I S:t Olafs kyrka utfördes ett af dir. Sperati komponeradt Reqviem, en sorgmessa at Bresig och hölls en kort tacksägelse af sogneprest Cl. Hagemann. Högtidligheten afslöts med en sorgmarsch för orgel och blåsinstrumenter. Lördagen d. 29 d:s skall en minnesfest öfver drottning Lovisa firas å teatern i Kristiania. Vådadöd. I Onsdags på morgonen tilldrog sig, derättar Wenersborgs P:n, å egendomen Frugård, belägen halfannan mil från Wenersborg och tillhörig derstädes bosatte possessionaten Drewsen från Danmark, den beklagliga olyckshändelsen, att då en å stället vistande ung slägting till egaren, danske löjto. Schoustrup skulle kratsa ut skottet ur ett skarpladdadt jagtgevär, brann skottet af och träffade den unge mannen i ansigtet med den påföljd att hjernan genomträngdes och den olycklige om några få ögonblick afled. — Den unge mannens föräldrar, grosshandlaren Schoustrup med fru från Köpenhamn, som i Fredags anlände till Jönköping tör att sammanträffa med sonen, möttes i stället vid ankomsten dit af sin svägerska, fru Drewsen från Frugård, som meddelade de olyckliga föräldrarna den sorgliga dödsposten. Byggmäst. J. Andersson från Farhult i Skåne tillsatte lifvet natten till d. 15 d:s under det han tärdades från Engelholm till sitt hem. En half mil från staden påträffades hans lik d. 16 på morgonen. Han hade i den mörka natten kört vält vid ett djupt dike samt fått framstammen af vagnen ötver sin strupe. Äfven hästen hade tallit omkull i diket och var nära död, då olyckshändelsen observerades af vägfarande. L——m N. 9 Upsala universitet. Till docent i grekiska litteraturen vid detta universitet har fil. d:r S. J. Ljungdahl blifvit förordnad. Tjenstledighet har beviljats adj. Th. M. Fries under 6 månader fr. d. 17 d:s för företagande at den utrikes resa, som åligger honom såsom innehafvare af innev. års större riksstatens stipendium; samt doc:n O. Hammarst6en fr. d. 1 d:s till d. 1 Oktob., för företagande af en utrikes resa. Som från innevar. års början fyra ledigheter förekomma i de för universitetet anslagna docent-stipendier derigenom, att med nästlidna år den tid utlupit, under hvilken doc:na M. A. Lindblad, C. J. H. Engstrand och A. G. Thorell egt uppbära de stipendier, som dem varit tilldelade, och att doc:n F. A. Smitt blifvit antagen till intendent vid naturhistoriska riksmustets zoologiska afdelning i Stockholm och i följd deraf lemnat universitetet, har kansleren medgifvit doc:na Lindblad och Engstrand ännu ett års förlängning å innebatda stipendier samt tilldelat doc:n H. II. ITjIHgehranäson samt doc:n M. B. Richert.