Göteborgsposten – 22 april 1871, sida 1

btland A8 bolale slorsia delen at Harmonlska I Sällskapets arbetande ledamöter, hvilka utföra flera nummer ur Cherubinis Reqviem. Bland seolisterna lärer afven uppträda en italiensk sopransångerska habella de Verenai, engagera af hr Strakoscb, som säges ämna bilda ett operasällskap för Kristiania. Nya Teatern har några gånger med framgång uppförts Marivåuxs komedi KEärIekens Föreyn i hr AÅ. Bosins öfver (ej hr L. Josephsons, såsom förut uppgifvits).. Pjesen är en efterbildning af Molicre, int gen ligger i öppen dag redan efter de t sta scenerna och dialogen är betydligt uwinjll,. men allt detta oaktadt har stycket intresserat genom det förträffliga sätt hvarpå hutvudrollerna i allmänhet utförts. Detta gäller i främ sta rummet m:l! Wiborg, som i återgifvande af Silvias fint tecknade karakter lade idage ej allenast måtta och urskilning utan ätver en om lycklig dramatisk begåfning vittnande förmåga att nyansera de olika skifiningarne i den obetänksamma ungmöns inre; hennes utrop: Nu först ser Jag klart i mitt bjerta i framkom så enkelt och naturligt, så sullkomligt i rollens anda, att om författaren kunnat i stiga upp ur sin mer än kundraår! , ban säkert skulle varit den förste at dera. M:ll Wiborg assisterades förträ fru Wagner, den täckaste och näbbigaste su ö brett, man gerna kan få se, samt hr iane. som i Dorantes roll ej sällan påminner om Gustaf Kinmansson i yngre dagar. Till förmån för fru Pousette uppföres sta Fredag för första gången Fäsorneslan det, dram i 5 akter, ötversatt af Axel Krook från Victorien Sardous original: Patri Hutvudrollerna innehafvas af recett-tagerskan och hennes man samt hrr Åhman och Wagner. Å Handlingen föregår under hertigens af Alba (br Åhman) regemente i Nederländerna och författaren, hvars styrka i karaktersskildringar är känd, har här ej sparat på skakande eflektscener. Också har stycket först i Paris och sedermera å Kasinoteatern i Köpenham haft en lysande framgång. Då recettagerskan alltid varit en stor favorit hos vår publik och stora kostnader blifvit nedlagda på styckets uppsättning — kostymer och dekorationer äro till en del nya — torde man sålunda kunna taga för gifvet att salongen om Fredag, i likhet med så många andra aftnar under säsongen, blir fullsatt. I går afton sammanvigdes härstädes tvenne medlemmar af Nya Teaterns sällskap hr Gustaf Gardt och ml) lara tobossOR. Samma välvilliga, åldriga dame, som för något år sedan fick sig tillsänd en tafla af den alltför tidigt bortryckte målaren K. Zoll, har i dagarne från den aflidnes enka, som med flera barn befinner sig i mycket knappa vilkor, erhållit ännu ett arbete af hennes makes hand. Det är en interiör i konstnärens vanliga enkla, men tilltalande manår: bondfolk i dagligstugan. Taflan är icke färdigmålad, men har det oaktadt sitt stora intresse såsom ett arbete af en konstnär, hvars värde först efter hans död blifvit fullt uppskattadt. Belysningen och gruppen vid fönstret, gossen till venster som dricker ur trästopet m. m. äro detaljer, hvarpå man väl igenkänner denne konstnär, hvars talang vi skola hoppas äfven efter hans död skall förmå, här i meeenaternas stad, att lindra behofvet för dem, han egde kärast på jorden. Taflan kommer att ofördröjligen exponeras härstädes. Och så inregistrera vi till slut bland de roffentliga tilldragelserna under veckan, att hrr Emil Svan och Sv. Hjertberg i hr Pontus Firstenbergs hus vid Södra Hamngatan öppnat ett nytt etablissement, uteslutande omfattande equiperingsartiklar för det otäcka könet, under det att br Chr. Frick, som inreder ett nytt elegant kase och schweizeri på nedra botten af hr E. P. Liedquists hus vid Salutorget, uppträder mera chevalereskt, idet han ämnar upplåta tvenne rum till dame-caså, hvari rökning ej tillåtes — N. B. såvida damerna ej sjelfva röka! Någon anser kanske att vi alltför mycket orda om nöjen, förlustelselokaler o. s. v. Kanhända, men nog tycker ni, allvarsamt taladt, att det är bättre än om vi skulle utbreda oss öfver blodröda järtecken på himmelen; öfver eldsvådorna i Warberg och Strengnäs, på Lilla Edet och Newyork, om vi skulle orda om skräckscenerna i Paris, nitroglycerinbomberna i Frankfurt eller Stockholmarnes (d. ä. stockholmskornas) raseri att bilda kö. Vill ni deremot nödvändigt bli allvarligt stämd, så skaffa er Fem Sånger af Adalbert Lamberg, ett litet häfte, som i en ledig och vacker form, innehåller tillräckligt mycken Weltschmerz! för minst ett dussin krönikor. Det synes oss, som om sångaren gerna kunnat kasta några af den glada humorns dagrar bland de många skuggorna af en dyster verldsiskådning — men sången kan ingen befalla och mången, som kännt sångaren, skall helt säkert gerna offra 75 öre, för att få återskåda nonom i en gestalt, hvari man näppeligen väntat få se den gladaste bland glada nåvonsin uppenbarad. I ett ungkarlssällskap bjöd någon på en oris snus. — Nej, jag tackar, svarade en if de bjudne, jag snusar aldrig och kan ni tänka er, go herrar, vi å ett helt kotteri, som aldrig smakar tobak ... — Men Jlukar punsch, inföll en af de närvarande. i D. mm (w— Oc dd BM — — 9 — —2 Från Riksdagen.