af hjeltarne under belägringen upprepas med bittert hån mot dem. Trochues Pariserregeringen skall ej kapitulera, Jules Favres Ej ett tum at vårt territorium! etc., Ducrots Död eller segrande äro stående themata i de vilda pasquillerna. Thiers och Favre ha fullkomligt intagit Bismarcks och Moltkes platser såsom favoritföremål för folkets bitterhet. Nya dagblad — de kunna ej kallas tidningar, ty utom något prat om striderna innehålla de ej några nyheter — uppkomma hvarje dag. För den opartiske granskaren äro de alla af samma typ, men man har sagt mig, och jag kan äfven sjelf marka det, att de representera olika phaser eller utvecklingar af den demokratiska, socialistiska och federalistiska rörelsen. La Sociale, LAvant-garde, La Commune, Le Rappel, Le Vengeur. Le Cri du Peuple, Paris Libre äro namnen på några af de tidningar, hvilka revolutionens genius väckt till lif. En annan pariserkorrespondent skrifver följande om de förändringar som i denna upprörda tid nästan dagligen förekomma i den paris ska tidniogspressen: Tidningarne Conslitutionnel, Journ. des Debats, Paris Journal, Pays, la France nouvelle, bami de la France och le Frangais ha tillsvidare upphört; la. Presse, le Figaro och VElecteur libre utkomma ej heller och Gaulois existerar endast i en från Versailles utgifven upplaga. I stället uppkomma dagligen nya, kommunistiska blad. Pascal Grousset, bekant srån Pierre Bonapartes-affåren har indragit la Nouvelle Republique och utger i stället VAffranchi. En annan ny tidning har tagit öknamnet Mont Aventin till partilösen och titel och ett tredje le Faubourg håller sig isynnerhet till förhållandena i förstäderna. Karrikatyr-tecknaren Pilotell, enligt en uppgift delegerad i departementet för de sköna konsterna, enligt en annan kapten på kanonbätflottiljen på Seinen, förevigar i sitt blad Carricalure kommunens bedrifter; en ny tidning la Fleche synes vilja sekundera honom Thiers finnes deri atritad i simbyxor som förevisare af nationalaqvariet. Ilar sen I, mina herrar! säger han, de farliga skälhundarne, som provinsen har sändt till acklimatationstrådgärden i Paris. De kloka djuren ha lärt att tala och äro mycket godmodiga — dock bör man noga akta sig för att uttala ordet: republik, ty då bli de rasande och kunna uppsluka en. Kör af skälhundarne. ibe Vordre!