Göteborgsposten – 20 april 1871, sida 1

Från Riksdagen. I båda kamrarne fortsattes äfven i Tisdags under hela dagen ända till sent på aftonen öfverläggningen om det i särskilda utskottets för bebandling af Försvarsfrågan framställda förslag till indelningsverkets aflösande. I Första kammaren öppnades dagens öfverläggning af grefve O. Mörner, som upptog till granskning det af kammarens reservanter afgifna förslag, hvilkas grunder han icke gillade, hvaremot han framhöll indelningsverkets fördelar och varnade för att rubba detsamma. — Hr Frisk yrkade afslag å utskottets förslag. — Hrr Häggström, Dickson, grefve of Ugglas, Rydqvist, Bennich och Casparsson förenade sig med det af hr v. Ehrenheim under Måndagens ötverläggning framställda förslag. — Hr Ribbing återtog sitt under Måndagen framställda yrkande och förenade sig med frih. Raabs hemställan om återremiss. — Hr Wallenberg ansåg kammaren böra fatta sitt beslut i frågan utan att sammanlanka den med någon annan, hvarföre han yrkade bifall till hr Bjornstjernas reservation. Samma yrkande framställdes jemväl af hr Tornerhjetm. — Frih. De Geer törsvarade det af de fem regervanterna framställda förslag och framhöll vakansafgifternas fördelar ur synpunkterna af stamtruppens fördelning, rekrytering o. s. v. Tal. uttalade derefter sina äsigter dels rörande de omständigheter, hvari indelningsverkets förträftligheter kunde anses bestå och trodde dem hufvudsakligen ligga deri att den indelta solda en ej vore kasernerad, dels rörande farhagorna atv den af reservanterna förordade stammen skulle komma att utgöra en -lös befolkning, hvilka farhågor talaren ej delade, enär han ansåg att med afseende å de enligt reservanternas förslag antagna stamsoldaterna alla vilkor förefunnes för förvärfvandet at en aktad ställning. Med de föreslagna uppskattningskomitterna var tal. sjelf ej fyllt nöjd, men ansåg någon annan utväg ej forefinnas för ändwnålets vinnande. Med afseende å de yttrade farhisorna att ett besiut om de behöfliga anslag, som borde, på sätt reservanterna föreslagit, ställas till K M:ts förfogande, ej skulle vara för kommande riksdagar bindande, aumärkte tal., att om detta anslag, såsom afsedt vore, sattes i samband med indelningsverket, så kunde på grund af 80 R. F. någon rubbning deri ej ske utan konungens och riksdagens samtycke. — Frih. Sprengtporten ansåg det visserligen kunna vara principielt riktigt att fatta sina beslut i frågan utan att tänka på rustoch rotehållarnes ställning, men det som vore rätt i princip, vore icke alltid möjligt i verkligheten. Tal. 8 ot sig derföre till reserranternas förslag, men som han önskade en modifikation deraf i den syftning frih. Raab påpekat, så yrkade han återremiss. — hrih. Tersmeden instämde med hr Björnstjernas jemväl under förgårdagen framställda skrifvelse-förslag, hufvudsakligen af samma innebåll som hr v. Ehrenheims, men med frånskiljande af hvad deri förekom rörande frågan om indring i rustoch rotehållarnes skyldigheter. — Grefve af Vaglas framhöll att ingen förnekat det behofvet af en utsträckt öfning för stammen skulle medföra ökad tunga för rustoch rotehållarne oci beklagade att K. M:ts proposition icke innehöll någon untydan om ordnandet af rustoch rotehallares förhållande till dep utsträckta ötningen. En sådan antydan skulle dock i väsentlig