Göteborgsposten – 19 april 1871, sida 2

0 : 0O0 vara fråga om att accordera med Kommunen, emedan regeringen är viss om segren. Han motsade på det bestämdaste, att Paris skulle strida för republiken; så länge han lefde och stod i spetsen för regeringen, kunde det alls icko vara fråga om att ge Frankrike någon annan regeringsform. Hvad Paris ställning i Frankrike angick, så skulle ban, så snart regeringens myndighet återupprättats, medgit va åt hufvudstaden all den sjelfständighet, på hvilken denna med rätta kunde göra anspråk (den af nationalförsamlingen nu antagna kommunalförsattningen för städerna bevisar i sjelf: va verket detta); men han skulle aldrig lemna sitt samtycke till, att Paris bildade en stat i staten, och hvarje separistisk rörelse skulle bli undertryckt. Thiers vederlade slutligen hvarje fruktan för, att regeringen skulle missbruka. sin seger; insurgenternas stora massa skulle bli skonsamt behandlad, de kunde särskilt vare lugna för, att deras lif skulle bli respekterade, och regeringen ämnade att tillsvidare gifva arbetarne samma understöd, som de hittills erhållit. Härmed är slutsvaret å Thiers sida gifvet på hvarje vidare bemedlingsförslag; ty de maktegande i Paris ha förkastat Thiere fredsvilkor. Deras officiela och officiösa tidningar uppmana också parisarne att enigt kämpa emet Versaillerregeringen, sedan denna bestämdt vägrat bifall tillj deras likväl så billiga begäran. För att Kommunen må kunna erhålla penningar till fortsättande af denna kamp, föreslår Rochefort, att man skall skrida till försäljning af kronjuvelerna, hvilka lära vara deponerade i franska banken, som för öfrigt lärer ha förbundit sig till att åt Kommunen utlemna på reqvisition staden Paris i banken innestående värdesaker, under vilkor att å andra sidan Kommunen erkänner banken vara en privat institution, som derför är okränkbar. Kommunens krigsminister Cluseret har befallt, att barrikader skola byggas i qvarteret omkring Tuilerierna och i Belleville. I Versailles ha medlemmarne af nationalförsamlingens venster rådslagit om, huruvida tillfället är f. n. gynsamt till att förmå nationalförsamlingen stadtästa den republikanska regeringsformen genom antagandet af följande tvenne förslag: Först och främst att kammaren under förutsättning af Paris kapi tulering förklarar sig vara en konstituerande församling; för det andra att Thiers för en tid af två år utnämnes till republikens president. Finansministern har inför nationalförsamlingen framlagt budgeten. Krigsministeriets budget är, till följd at bristen på materiel, oförändrad; i de andra ministeriernas budge ter äro 107 millioner sparade. Något ötverslag af inkomsterna under det kommande kan icke lemnas. Man har icke för afsigt att lägga någon ytterligare skatt på landtegendomar. Från Berlin skrifves till Köln. Zeit. : De från fransk sida förfallna betalningarne afsågo de tyska truppernas proviantering. Den 2 April voro redan minst 40 mill. fres förfallna, och sedan dess har hvarje dag tillkommit mer än en million. Af de 75 mill., som nationalförsamlingen i Versailles för några dagar sedan voterat till detta ändamål, skall kanske hela summan icke genast inflyta. Dock meddela officiösa notiser inom pressen, att liqviderna åtminstone börjat och fortsättas. Frankrikes finansiela ställning skall ännu för lång tid erbjuda sin regering stora svårigheter. I hättet för d. 15 Mars af Revue des deux Mondes beräknar Mazade i den politiska croniquen, att den franska skulden skall, inberäknad krigsskadeersättningen till Preus sen, uppgå till 20 milliarder fres. Hr Mazade tviflar likväl icke på, att Frankrike skall kunna upptylla sina förbindelser, hvilka ålägga det en årlig ränteliqvid af 1 milliard, d. v. s. hälften af dess årliga inkomst endast för skulden. Revue des deux Mondes förordar i öfrigt till finansernas upphjelpande inskränkningar i utgifterna för armån och flottan, heldre än att företaga en motsvarande förhöjning i skatterna. Den protestantiske pastorn de Pressense i Paris har i den reformerta kyrkans namn protesterat mot erkebiskopens af Paris och hela hans presterskaps fängslande. Nästan alla pariserstudenterna äro emot kommunisterna. ÅÄtven Georges Sand, som annars är temligen radikal, har i en offentliggjord skrifvelse uttalat sig mycket kraftigt emot dem. I Faubourg S:t Germain ämnade man företaga talrika häktningar, men fann icke flertalet af de proskriberade, emedan nästan alla notabla innevånare i denna faubourg redan gripit till flykten. Rörande general Bergerets häktning berättas: Då han at Cluseret ställdes till svars för egenmäktiga anordningar i striden vid Courbevoie, gaf han det trotsiga svaret, att en fransk general icke behötver stå till svars för en amerikansk general; ett knytnätsslag åtföljde dessa ord. Cluseret lät härpå häkta Bergeret. Betecknande för ställningen i Paris är, att i sparbankerna insatts från d. 4 till d. 10 April af 50 personer endast 5,851 fres, under det att samtidigt af 953 personer uttagits 46,918 fres 38 c. Fredskonferensen i Bryssel har under förra veckan hållit blott ett möte För Ba