Detta ökade hennes sorg öfver brodern med oro för sonen och hon blef svagare till helsan för hvarje dag. Doktor Amboyne blef slutligen efterskickad, och han sade Henry rent ut att han fruktade det värsta om ej en förändring i förhållandena inträffade. På hans inrådan förde Henry sin mor till Aberystwith i Wales, och sedan han fått henne dit for han tillbaka till sina bekymmer. Till dessa kom nu obehaget af ett glädjetomt hem; borta var det ädla ansigtet, den moderliga blicken, den ljufva rösten, den aldrig svikande kärleken. Han visste ej till fullo uppskatta hennes värde förrän nu. En qväll då han satt hemma ensam och dyster, kom tjenstefliokan in och sade att det var eu person som frågade etter mrs Little. Henry gick ut och fann Jael Dencoe. Han bad henne komma in och omtalade för henne hvad som händt. Jael såg huru sorgsen han var och skänkte honom sitt qvinnliga deltagande. — Och jag som kommit för att anförtro henne mina egna sorger, sade hon. — Anförtro dem då åt mig, Jael. Tag af er schal och sitt ner. Jacl omtalade då att hennes bekymmer härledde sig af hennes systers giftermål med Phil Davis. Han hade alltid haft smak för starka drycker, men denna smsk hade aldrig så tydligt framträdt som på senare tiden. En afton hade han kommit hem berusad och då förklarat att han aldrig tyckt om Patty fastän han gift sig med henne, utan att han alltid tyckt bäst om Jael. Patty hade vid denna förolämpning nppgifvit ett rop som om hon fått on knifi