Göteborgsposten – 14 april 1871, sida 2

ende korrigera statens förseelser, och förstå dessutom ej att sådana blifvit begångna mot hr A. Denne är docent i politik, icke i nationalekonomi såsom vår korresp. uppgifver, och att han icke kunnat erhålla någon besattning såsom af staten aflönad lärare i det af honom senast omfattade ämnet, beror helt onkelt derpå att våra lärostolar i nationalekonomi äro förenade med de rent juridiska lärareplatserna och till dessas erhållande har hr Arnberg icke gjort sig kompetent. För öfrigt har hr A. varit anställd vid riksdagens bevillningsutskott (om vi ej misstaga oss har detta just skett genom generaldir. Bennichs inflytande) och han bar för icke lång tid tillbaka åtnjutitt akademiskt docentstipendium — något som ådrog sig en viss uppmärksamhet enär det här var en bankdirektör (då fungerade hr A. som sådan i Uplands Ensk. Bank) samt en förmögen man som erhöll ett understöd, hvilket väl egentligen är afsedt för behöfvande unga vetenskapsmän. Den sammansättning, som bankdirektionen slutligen genom hr W:s inflytande erhållit, kunna vi ej heller finna vittna om särdeles måtta vid segerns begagnande. Vår rättegångsbalk föreskritver att ej flera än två som äro i nära ekyldskap eller svågerlag må i en rätt sittak, och grunden för detta stadgande har allt tillämpning äfven inom andra korporationer. IIuru litet hr W. emellertid fästat afseende på denna regel vid uppgörandet at sin direktörslista, derom bär den nuvarande styrelsepersonalen vittne. Vi ha med det ofvansagaa visserligen ej uttömt de anmärkningar, vi anse oss kunna göra mot vår korresp:s framställning; men det anförda må dock vara ullräckligt.