Göteborgsposten – 11 april 1871, sida 5

nade ned på en bredvid stående stol. Ilan bedyrar dock att han är oskyldig till detta mord. —— — — — Diamantgrufvorna i Syd-äsrika, (Ur en dansk tidn.) Närmare underrättelser föreligga nu om dessa intressanta och, efter hvad det vill synas mycket vigtiga grufvor. Hela Syd-Afrika är i rörelse och en ny stad, en hel ny stat, håller på att bilda sig i törut öde trakter. i De betydligaste fynden äro gjorda på stränderna af floden Waal. Waal, en biflod till Oranje eller kanske snarare sjelfva den egentliga hufwufloden, är en stor, vattenrik ström, hvars stränder äro kantade med evigt gröna skogar. På begge sidor om floden sträcker sig en lång, vågformig slätt, hvars höga gräsmatta, när vinden blåser, får en förvillande likhet med hafvet och hvilken tjenar till betesmark för oändliga hjordar af hornboskap. Klimatet är här lika helsosamt, som på verldens sundaste platser. Waal-slättens yta betäckes af en rullstensformation, som hufvudsakligast innehåller småstycken af granit, qvarts, basalt, agat, spinell och peridot. Diamanterna har man isynnerhet funnit på sadane stallen, hvarest hufvudbestandsdelarne voro gröneller rosenfargad qvarts. svarteller röd-strimmig j aspis samt jernmalm. Den diamanthaltiga grunden har emellertid en mycket stor utstrackning. Den racker till och med utöfver den stora Vaalslätten, går norrut in i Tremesvaal och österut i Oranjedalen. Hela den areal, på hvilken man hittills funnit diamanter, har en storlek af omkring 1000 eng. qv.mil. De rikhaltigaste grufvorna finnas för ögonblicket i de tyska missionärkolonierna Preiel och Klipdrift. I Preiel finner man dagligen diamanter. Under det att den diamanthaltiga grunden i allmänhet endast har ett djup af 4 fot, har man här kommit ner på ett djup at 10 fot och har fortfarande oupphörligt funnit diamanter. Det var också här, som man fann den s. k. Syd-Afrikas stjerna, som skickades till London och der värderades till 200,00 rår sv. I Augusti 1870 fann man här ända till 70 diamanter i veckan. Äfven det angräusande distriktet Hebron har haft en god skörd; sålunda fann man der under Augusti månad 75 stenar, alla af ett betydligt svärde. Under samma månad utgjorde den dagliga intägten at samtliga grufvorna 150 st. du-. mantor, dom roproooönterado ott värdo af 16,000 rdr, sålunda för hela månaden omkring 3 million svenskt. Största turen har hittills Natalsällskapet hat Dess chet, kapten Rolieston, reste i slutet at Augu sti till Natal med diamanter till ett sammaulagut värde af 600,000 rdr sv. Men sådana diamantgrafvare, som tillbragt hela sitt lif med denna sysselsättning, förklara också, att diamantgrutvorna på Waalslätten äro långt mera rikhaltiga än hvilka audra som helst i verlden. Under det man sålunda i Brasilien i genomsnitt endast påträffar en sten at D karats vigt hvart femte år, forgar vid floden Waul ej en enda dag, som ej medför stenar af minst 3 4, 5 och 6 karat. Man har ätven påträffat rubiner och skall otvitvelaktigt uppdaga andra mineraia skatter. Alla ögonvittnen äro ense derom att til: och med flera tusen grafvare ej skulle förmå at tömma grufvorna under loppet af ett helt arhundrade. För individen är deremot saken endast ett lotteri. Några vinna stora vinster, men det gifves ock så många, som endast utfa niter och sätta till allhvad de ega på ett hopp, som mycket väl kan fortfara att srikas, huru långe de ån söka. Diamanternakha detta oaktadt, som sagdt, satt hela Syd-Atrika i rörelse. Från Kapkolonien, från Natal, från Trensdeal och mångfaldiga andra nejder strömma ouppbörligt menniskor dit för att törsöka sin lycka. 1 Maj sistl. år funnos vid Waal omkriug 100 diamantgrättare, i slutet af Juni hade antalet stigit till 700, i Juli till 1000 och i medio af Augusti till 2000 Enligt senaste underrättelser som gå till medlet a September voro då 7000 personer sysselsatta med au grafva och hvarje vecka anlände c:a 1000 nya. Man beräknade att befolkningen vid slutet af år 1870 skulle ha stigit till 50,000 själar. Lägret vid hufvudgrutvorna bildar en långsträckt tältstad och det gör ett egendomligt intryck att har i den förut fullkomligt liflosa öknen nattetid se tusende eldbloss kasta sitt sken öfver vattnet. Et städse rörligt lif herrskar här hela dygnet om, men de som ieke gräfva äre måhända de, som ötverhufrud taget förtjena mest. En ensam tärjeman kan sålunda, endast genom att sätta tolk fram och tillbaka otver floden, fortjena öfver 40 rdr om dagen. En hr Hanger har byggt ett stort trähus, hvari han har inrättat restauration och sodavattenssabrik. On aftnarne spelas det upp till dans, ty det täcka könet har naturligtvis ej dröjt med att låta sig representeras vid Waals stränder. Hr Hanger skaffar sig på detta sätt en daglig bruttoinkomst af 2000 rdr sv. Lifsmedel, isynnerhet oxkött, vildt, tobak och risgryn, har man i riklig mångd och de äro ej dyra. Men de som förtjena mest på detta diamantgräfveri äro dock missionärerna, till hvilka diamantwokarne måste betala 25 94 af sitt fynd för att få tillåtelse att gräfva i deras missionsdistriker. Missionären Kallenberg har sålunda på en vecka haft en inkomst af 16,000 rdr, Flodens venstra brädd tillhör fristaten Waal. Landet på den högra stranden, hvarest ue vigtigaste diamantgrufvorna tinnas, har deremot hittills varit utan herre, idet hvarken den engelska Kapkolonien, den bataviska republiken eller Transvaal-republiken bar tagit den i besittning, Diamantsökarue hade då trädt tillsammans för att otverenskomma om gemensamt beskydd och ha midtibland sig valt ett slags regering. Efterhand som tolkströmmen ökas, kanner man dock mer och mer bristen af ett ordnadt samfund och då man ej önskar sluta sig till den engelska Kapkolonien eller till någon af de bestående republikerna, skall det antagligen här vid tloden Waal snart bilda sig en ny, oathängig republik IIvarjehanda. 2..S om m oo omM AnAs OL