Göteborgsposten – 11 april 1871, sida 2

Österrikiske amiralen Tegethofl har d. 7 d:s aflidit i en ålder af endast 44 år. I honom förlorar Österrike en man, som år 1866 räddade dess vapen från att i nästan hvarje drabbning vara underlägsna; ty ehuru Custozza visserligen var gynnsamt för de kejserliga vapnen, var det blott vid Lissa de vunno hvad man kan kalla en trinuflik seger. Flottan under Tegethosks befäl var ej allenast numeriskt underlägsen den italienska, utan den var äfven illa beväpnad och otillräckligt bemannad. I det sista samtalet som Tegethoff bade med erkehertig Maximilian, förklarade han att en artilleristrid mellan de båda flottorna skulle vara alltför ojemn för att kunna påtänkas. Han visste att italienarne voro rikligt försedda med Armstrongkanoner, och att hans egna batterier, som mest bestodo af gamla 24-pundingar, ej kunde uppväga dem. Det var derföre endast genom äntring som något kunde uträttas, och att detta anfallssätt vore fullt af fara för den anfallande visste han alltför vil. Vi skola förlora vår flotta, men vi skola tilltyga italienarne så illa, att de skola bli fullkomligt oskadliga?. Huru blygsamt detta antagande var och huru framgången vida ötverskred all förväntning, utvisade affären vid Lissa. Tegethoffs sjukdom var kräfta i tungan af ett elakartadt slag. Med Tegethoff förlorar Österrike ej blott sin skickligaste anförare till sjös, utan äfven en af sina bästa organisatörer och klarsyntaste statsmän.