Göteborgsposten – 6 april 1871, sida 1

mig djupt. Sakerna ha nu tagit en ny vändning. Hvad hans kärlek, hans svartsjuka och hans felslagna förhoppningar med afseende på uppfinningarne beträffar kan jag bringa honom till förnuft. Jag är missnöjd med Grace Carden för en viss sak; men det gör ingenting, jag skall besöka henne och visa henne att hon måste vara på min sida. Ni skall låta min bror veta att jag alltid varit på hans sida i denna sak, huru mycket jag än fordom förolämpat honom. — Och äfven jag är på er sida. Er son har förvärfvat en liten oberoende ställning. Bayne kan sköta den lilla verkstaden och Henry kan sälja eller på annat sätt tillgodogöra sig sina patenter. Jag låter mina idser fara för vinden och vi lemna er son åt Raby och gifta honom med Grace Carden. — Gud välsigne er, min gode och trogne vän! Huru skall jag någonsin kunna tacka er? Hennes kinder blossade, hennes stora ögon glänste af moderlig glädje och hälften af hennes ungdoms skönhet återkom. Hennes känslor af tacksamhet gåfvo åt samtalet en vändning som hon hvarken väntat eller önskat. — Mrs Little, sade doktor Amboyne, detta är första gången ni inträdt i mitt hem och er närvaro gör att det ser helt annorlunda ut i mina ögon. Min ungdom kommer tillbaka till mig med känslor som jag trodde tiden förqväft; men nej, jag känner att då ni åter lemnar mitt hem, skall det bli mörkare än någonsin, såvida ni ej lemnar mig ett hopp om att ni en dag skall inträda der för alltid!