Göteborgsposten – 30 mars 1871, sida 1

Karlsson, 36 år, 23 Mars, Falköping. Göteborg d. 30 Mars 1871. Nya Teatern. Igår afton gafs för första gängen och för i det närmaste fullsatt salong Offenbachs opera-buffa Frihetsbröderna, hvilken genom sin i flera fall originela och väl genomförda musik, sin glänsande och med stor omsorg verkställda uppsättning samt äfven lyckliga utförande slog ganska mycket an. Vi återkomma till en närmare redogörelse för detta stycke, i hvilket m:llerna Söderberg och Wiborg samt hr Hafgren förtjenstfullt utförde sina partier. Hvad särskilt m:ll Wiborg angår, länder det denna uoga, framåtskridande skådespelerska till beröm att bon fastän rollen är hennes första lyriska, genom trägna studier vetat förvärfva sig den etändpunkt hon, med sin outvecklade sångresurs, visade sig inneha. Urr Åhman och Wagner voro särdeles lustiga hvar i sin väg, och de båda hofstaterna samt röfvarbandet väl utrustade. Det är för hr Åhman ett godt videtur att han kunnat och velat nedlägga ett sådant arbete på uppsättandet af denna opera, som här skett, och förtjensten för ett i allmänhet oklanderligt utförande tillkommer i ej ringa mån äfven hans kapellmästare, dir. Becker, om hvars energi och skicklighet gårdagens föreställning gaf ett vackert bevis. I morgon gifves Frihetsbröderna för andra gången. De offentliga föreläsningarne. I går började prof. Dietrichson den serie at föreläsningar, hvilken han af härvarande föreläsningsstyrelse blitvit anmodad hålla. Det ämne, som utgjorde föremål för gårdagens intressanta föredrag var Athens Akropolis, och af detta särskilt de arkitekturens mästerverk, som äro kända under namnen: PropylIterna, Parthenon och Erechteion. Underhjelpt af de väl utförda planscher, han egde till sin disposition, gaf föreläsaren en klar och åskådlig bild af dessa minnesmärken från den antika konstens bästa period. Akropolis bade ursprungligen utgjort staden i sin helhet, och det var först längre fram, sedan Atben blifvit utvidgadt, som det öfvergick till att blifva en fästning. Dock icke en tästning i modern mening, ett skyddsvärn blott för stadeborgarne, utan äfven ett förvaringsrum för gudarne och för de åt dem uppresta tempel. Akropolis hade således ett dubbelt ändamål; och detta afspeglade sig i den byggnad som utgjorde dess förgård, Propyläerna. Detta mästerverk hade beundrats ej endast af de med Athen rivaliserande staterna inom Grekland och af Romarne, det hade ännu i senaste tid, af Göthe t. ex, ansetts såsom den klassiska arkitekturens blomma. Kostnaderna för dess uppbyggande hade ock varit otroliga: de hade uppgått till mer än 2000 talenter, d. v. 8. 8 mill. rdr, hvilket evalveradt i vår tids penningvärde skulle utgöra ungefär 24 mill. Det intryck, Parthenon gör på åskådaren, är det af en lugn, trygg glädje; man glömmer inför dess majestätiska skönhet de bördor, som ur yttre orsaker kunna trycka en. Erechteion eger mera karakteren af en angenäm, tilltalande grace, och anmärkningsvärdt är att på detta tempel påträffar man karyatider (bärande menniskofigurer), en form som annars först under konstens afartsperiod blomstrar, här utarbetade på ett mästerligt sätt. Föreläsaren erhöll under sitt innehållsrika föredrag anledning att kasta sidoblickar äfven till Greklands mythologi, dess politiska historia och dess öfriga konstarter, så att föreläsniogen gaf en liten bild af det atheniensiska kulturlifvet i sin helhet. Nästa föreläsning hålles Lördagen d. 1 April kl. 7 e. m. Konsert. Den förut omnämnda, länga förberedda konserten, hvaraf nettobehållningen ötrverlemnas till komitön för spanmålsundsättning åt Frankrikes behöfvande jordbrukare, gitves i alton i Elementarläroverkets sestsal. Det har, som bekant, lyckats de välvilliga anordnarne att för konserten intressera våra förnämsta musikaliska kratter och detta ensamt skulle utan tvitvel vara tillräckligt att sammankalla ett talrikt auditorium, men då härmed enar sig tilltället att komma Frankrikes af olyckan hårdt pröfvade allmogebefolkning till någon hjelp, torde man kunna förutspå en rtullsatt salong. Att de nuvarande politiska iore förvecklingarne göra den jordbrukande Re NMM——--— — 3—— — 9bne..tkt7