Göteborgsposten – 24 mars 1871, sida 2

af Fanbourg S:t Denis, å Rue Rochechouart, i trakten at Hötel de Ville och i förstaden S:t Antoine. De öfriga delarne af staden äro lugna. Den upproriska centralkomitn har insatt provisoriska, kommissioner i alla mairier samt tagit alla ministerbyggnaderna och telelegrafstationerna i besittning. — D. 20:de kl. 6 på morgonen: Bituationen är oförändrad. Den del af nationalgardet, som lyder central komiten, har besatt vaktposterna; den mötte ej något motstånd, och någon kamp har icke. egt rum. Ötverallt tyckes råda lugn. Journal des Debats protesterar energiskt mot detta laglösa tillstånd och säger: Vi känna blott en regeringsmyndighet, neml. nationförsamlingen, eller den af henne utnämnda regeringen. Bladet uppmanar ifrigt Paris deputerade och mairerna i hufvudstaden att bringa dessa lagens öfverträdare till förnuft. Ingen af tidningarne anser det för möjligt, att det närvarande tillståndet skall kunna på fullt allvar hålla sig. — Kl. 1 e. m. I detta ögon blick uppslås en proklamation på gatbörnen, undertecknad af följande deputerade för Paris: Louis Blanc, Schölcher, Peyrat, Adam, Floquet, Bernard, Langlois, Leckroy, Farcy, Brisson, Greppo och Nilliere, samt af representanter för 18:de arrondissementet (proklamationens innehåll ha vi förut meddelat: det gick ut på, att förslag skulle hos nationalförsamlingen göras om, att alla stadens borgare skulle välja chefer för nationalgardet och municipalrådet). — D. 21 Mars: Insurgenternas Journal Of ficiel oflentliggör en proklamation till Paris borgare, i hvilken den upproriska regeringen törklarar, att hon genast skall nedlägga makten, så snart de kommunala valen anställts. Hon säger sig vara bildad genom tritt val at 215 nationalgardesbataljoner, hvilkas åsigt bon uttrycker, ocn hon tillbakavisar beskyllningen tör att ha anstiftat oroligheter. Den af nationaltörsamlingen insatta regeringen har bakdantat Paris, upphetsat provinserna mot Paris och försekt påtvinga nationalgardet en chet; sen har vidare sökt att afväpna nationalgardet genom en öfverrumpl.ng och att berötva Paris dess krona såsom landete hutvudstad. Komitn förordar hotsamhet, och endast i nodtall skall nationalgardet inskrida. Den vädjar ull hufvudstadens och provinsernas enighet och uppmanar dessa att skicka delegerade tl 1 Paris. Den erkänner fredsprehminarerna och är fast besluten att skaffa dem aktning, för att betrygga den franska republikens bästa och den allmänna freden. I ewt post acriptum till tiduingarne törklarar komitn, att den vill visa aktning för trycktribeten, och uttalar den förhoppning att tidningarne skola anse det fer sin framsta pligt att visa akwnug för republiken, som förkunnar amnesti för politiska förbrytelser och förseelser. Menifestet betecknar d. 18 Mars såsom den dag, då folket sjelti skipat rätv.sa; endast tvenne män (generalarna Lecomte och Thomas), hvilka genom ina orätttärdiga handlingar bltvit opopulära, träffades under ett ögonblickligt utbrott af folaetws förbittring af otraffet. Komirån har ej daft något att göra med verkstallandet at detta straff. Proklamationen är uudertecknad: . Cunier, å inrikesunnister.ews vägvar. — Poisen är utsatt for en barbarisk förlioljelse. En sergeant de ville beef, endast derför att man trodde honom ha skjutit på solket), ögorolickligen nedskjuten och många forna poulisbetjenter ha kastats i fängelse. På de straegiskt vigtiga punkterna ha uppkastats med saooner spackade barrikader. 1 sjunde sektionen har nationalgardet bemäktigat sig kruttörrädet och det har i kasernen Prince kugene tagit 5000 Chassepot gevär. — De bataljoner af nationalgardet, som icke ansluta sig till centralkom tn, förhålla aig passiva. De i Paris qvarblifna linietrupperna, nobilgardisterna och matroserna ha ansluut -geaull de upproriska bataljonerna. S. k marschregemenuten skola besätta fästena och stadens mera framskjutna utanverk. Den revolutionära regeringen har afskaffat krigsräterna och befallt, att al a politiska fångar skola rörsättas på fri fot. Perquet(wedlemmarne af domstolarne?) har arresterats. I går atton hette det, att upproriska bataljoner af natio nalgardet voro under framryckande mot Versailles, hvarest utanverken blifvit bestyckade och de kringliggande byarne bysatta at mllitär. General Vinoy orduar försvarsanstalterna i Versailles. Centralkomitön har lålit besätta flera tidningsbyråer samt undertryckt Gaulois och Figaro, Sedan mairerna i Paris nokat att företaga valen till Ia commune, har centralkomitön i sitt otficiela blad förklarat, att en särskild valkommission utsetts till att företaga valen d. 23 d:s, d. v. s. såsom i går. Såsom motiv för detta beslut anföres, att nationalförsamlingen är ofullständig, emedan valen företagits under intrycket af den tyska occupationen, och afvog mot Paris, Bom bör förbhfva Frankrkes hutvudstad och icke kan skiljas från provinserna. Det må derför ha rät. att sjelf valja kommunalråd, nationalgarde och cheferna för nationalgardet. — Och eftersom äfven parisertidningarne. med undantag af de rödas egna organer, uppmanat till lydnad mot centralkomitön, så hotas de med att bli undertryckta, om de fortfarande angripa pariserbe:olkpingens suveränitet. — De röda aro således icke librealare mot pressen, än de moderatliberala, och dessa icke heller liberalare, än kejsardömet. Det är för öfrigt ett HOann 4