Göteborgsposten – 22 mars 1871, sida 1

57419 OMMDR DtI-U DOM TACKSAM JqCAman Ior denna desorganiserande makt, hvilken, liksom tordyfveln bäst trifs i smutsen, synnerligen frodas i massornas råhet och andliga mörker, icke mindre än 40 st.; i Holland, som förut egde två dylika socialdemokratiska organer, en ny De Vryheid-; i Schweiz två, ÅLEgalite i Gneve och La Solidarit i Neuburg. En af denna förenings ideal-bjeltar är Garibaldi, som sjelf, svärmande för republiken, gerna ansluter sig till hvarje rörelse, som har denna till sitt vilkor eller sitt mål. Med den i Paris pågående revolutionära rörelsen står äfven namnet Garibaldi i samband. Läsaren torde erinra sig, att de röda för en vecka sedan fordrade, att reger ngen skulle till befölhafvara öfver nationalgardet utse Menotti Garibaldi. Vi erfara nu, att denne unge man på sista tiden uppehållit sig i Paris, hvarest äfven en mängd garibaldiska uniformer visa sig på gatorna, der de utötva ett visst inflytande på massorna, Vi känna likväl icke om den unge Garibaldi verkligen öfvertagit någon befälspost i den revolutionära komitsn. Först hette det att det röda nationalgardet hade till sin chef en mr Darras, nu talar man ömsom om Garibaldi och ömsom om mr Henry, hvilken uppslagit sitt högqvarter för hela nationalgardet vid Route de Maine i 14:e arrondissementet, Sedan Langlois icke blifvit af contralkomitön antagen såsom nationalgardets chef, har regeringen i Versailles i stället dertill utsett. amiral Suiset, som, då han visar sig på gatorna, helsas med acclamation af befolkningen — det är väl af befolkningen i de rikare qvarteren, hvilken naturligtvis längtar efter en man, som kan skapa en lösning af oefterrättlighetstillståndet. Paris deputerade i nationalförsamlingen ha låtit uppklistra i hufvudstaden en adress, hvari de säga sig vilja föreslå nationalförsamlingen, att alla borgarne skola deltaga i valen atnationalgardets chefer och af municipalråden. Programmet är: ordning i frihet genom frihet!, och bland undertecknarne finnas Louis Blanc, Schölcher. Nilliere. — Det oaktadt bar den revolutionära centralkomitön utskrifvit kommunalval för Paris till i morgoen. Omröstningen skall vara sluten och för hvarje 20,000:tal valmän väljes en ledamot i kommunalrådet. Vid sidan af dessa proklamationer läses en af hr Thiers, som deri vädjar till parisarnes förnuft och sosterlandskärlek och påpekar, att oordningarne fördröja preussarnes definitiva afmarsch samt kompromettera republiken; ty om den meningen rotfäster sig inom det allmänna medvetandet i Frankrike, att oordningen är en nödvändig följeslagare till republiken, så är det förbi med denna senare, Regeringen, heter det vidare, kunde redan ha fråntagit eder de kanoner, som blott hota eder sjelfva, men hon har velat ge de bedragna männen tid till att göra sig af med dem, som i sitt eget intresse gäckas med eder. Regeringen är besluten att handla, och de brottsliga skola bli öfverlemnade till de ordinarie domstolarne. Regeringen litar på edert bistånd! Ett telegram från Paris af i Lördags till Börsenhalle vill tillochmed veta, att de iyska trupperna åter närmat sig Paris med anledning af oroligheterna derstädes. Telegrammet tillägger, att de besatt S:t Denis och sallständigt afbrutit utmarschen deritrån. Detta telegram är apokryfiskt, ithy att de tyska trupperna i alla fall skola enligt fredspreliminärerna förbli i S:t Denis och andra fästen norr om Seinen, tills 72 milliard af krigsskadeersättningen blifvit betald. Att tyskarne dock gerna skola begagna osäkerhetstillståndets förlängning i Paris till att besätta denna stad, ha vi förut betecknat som säkert, för att icke säga planlagdt. I Rouen, der högqvarteret för de i norddepartementen stående trupperna finnes, ser det betänkligt ut och en så förbittrad stätaning råder mellan de tyska trupperna och innevånarne, att man kan befara utbrottet af en konflikt. Då ett rykte blef gängse, att kejsar Wilhelm ämnade sig dit, för att bevista en revy, uthängde en mängd innevånare sorgefanor, för att visa sin smärta och tidningarnes språk blef våldsamt. Den tyske befälhafvaren belade de demonstrerande husegarne med obilligt ökade inqvarteringar och konsiskerade tidningarne eller underkastade dem sträng censur. Nu ha mobilgardisterna i trakten af de franska myndigheterna uppmanats att icke gå öfver till norra Seinestranden, till undvikande af stridigheter. Alla de engelska korrespondenterna omtala den bortdragande tyska militärens hållning såsom ytterst kränkande och förolämpande mot fransmännen, hvilka förhånas och törlöjligas. De öfverensstämma äfven i berättelserna om tyskarnes plundringar och uppgifva, att massor af franskt bohag och konstskatter afgå med hvarje tåg till Tyskland. De tyska truppernas proviantering i Frankrike har blifvit bestämd så, att den skall börja med 800,000 rationer om dagen, minskas allt efter truppernas återvändande till 150,000 och till äsist sluta med 50,000 rationer. Hr Charles de Bonnechose, hvars landställe nära Broglie plundrats af lyskarne, har skrifvit ett bref till storhertigen af Mecklenburg-Schwerin, hvari han klagar öfver de förödelser, som gjorts i hans boning. Han säger: kders Höghet känner, att liknande händelser inträffat öfverallt, der tyskarne passerat. Ni beklagar dem säkerligen, emedan deras offentliggörande är början till vår hämnd.