Göteborgsposten – 20 mars 1871, sida 1

trumpband och derefter dolt 1 sin byrälådå. 3arnamörderskan är häktad och afbidar i cell ängelset vidare ransakning. Strandning. Enligt igår hit ingånget elegram sirandade siststl. Lördagsnatt vid Vjärhalsskäret nära Onsala norska skeppet Falken, Christosfersen, hemma i Arendal och astadt med salt. Fartyget är förfylldt at ratten. Bolagsstämmor. Med delegarne i Bo: husläns ensk. bank hölls sistl. Onsdag ordin. bolagsstämma i Uddevalla under hr Paul Bergs ordförandeskap. Af vid tilltället upplästa revisionsoch styrelseberättelserna framgick, att bankens inkomster under år 1870 uppgått till rdr 86,919: 97 och utgifterna till 23,605: 84, hvadan således uppkommit en nettobehållning at rdr 63,314: 13. I enlighet med revisorernas tillstyrkan, beviljades styrelsen full ansvarsfrihet sör 1870 års förvaltning och beslöts, att af nettovinsten skulle utdelas till delegarne 60,000 rdr, motsvarande 6 44 at inbetalda kapitalet, samt resten tilläggas reservfonden. Till styrelseledamöter återvaldes hrr O. E. Sandegren, Alexis Lönner och Adolt P. Zachau, och utsågos till suppleanter i styrelsen hre H. Zetterberg, J. A. Uddgren och Reinh. Brattberg. — Till revisorer tör innev. år utvaldes hrr II. Pettersson, August Stnson och Carl Engelke; till revisorernas suppleanter: brer A. F. Fahlström, Joh. Stiegler och P. Bergius. Ängf. Werner Ericsons delegare höllo d. 14 d:s bolagsstämma å Billingsfors, dervid, enl. Wenersb. 1. tidn., beslutades en utdelning at 38 pr aktie, hvarjemte 700 rdr kunde afsättas till reservsond. Då en väsendtlig del af detta gynnsamma resultat ansågs böra tillskrifvas det förtjenstfulla sätt, hvarpå kapten J. Andersson skött sin befattning som fartygets befälhafvare, beslutade stämman att, till ett uttryck af delegarnes tacksamhet, en guldeller silfverpjes om 300 rdrs värde skulle åt honom inköpas, med uppdrag till direktionen att derom gå i författning. Denna åtgärd hade så mycket mer skäl för sig, som kapten Andersson nu skall lemna Werner Ericson, för att öfvertaga befälet på en större ångbåt. Tidskrifter. Af de illustrerade månadsskrifterna När och Fjerran samt Förr och Nu ha 3:dje häftena för innevar. år kommit oss tillhanda. Af det förras innehåll påpeka vi följande: Fredrika Bremer (m. portr.); Valrossen (m. illustr.); Typer fr. Roms och Wiens karnevaler (illustr.); Guiseppe Garibaldi (m. porträtt af honom och hans son Menotti); Kronologisk öfversigt af krigshändelsorna m. m. — Af det senares: Zacharias Topelius (m. portr.;; Ett minne af blodbadet i Tientsin (m. illustr:r); Bilder fr. Upsala m. illustr:r); Hemmets bästa skatt (illustr.); Små bidrag till täderneslandets kulturhistoria ; Fågelspindeln s(illustr.); Det preussiska ÅJernkorset lillustr.); Nyfunna runstenar (m. teckningar): Engelska parlamentet (m. illustr:r) Grefve A. R. L. Stackelberg (m. porträtt); Parti af Wermdön (efter konung Carl XV:s tafla); Minnen från Ryssland; Lifvets hägringar (m. illustr.) m. m. Af Tidskrift för korrespondenter har ett nytt dubbelhafte (3:dje och 4:de af årgången 1870) nyligen vtkommit, innehållande: Inrikes korrespondens; Utrikes bretportotaxa: Dito telegramtaxa; Om postkontorsföreståndares tilleättande af generalpoststyrelsen; Om Portofrihet för tjenstebref. Prenumeration å en ny årgång om 4 å 6 häften med en åtföljande mindre postkarta kan ske å alla postanstalter och hos de flesta bokhandlare i riket till det billiga priset af 1 rdr 75 öre. Folkmöten i försvarsfrågan. De fosterländska sammankomsterna för att rådgöra i vårt fäderneslands lifstråga — trägan om försvaret — fortgå på många ställen. Senast ha sådane hållits i Upsala och Strengnäs. I Upsala var inbjudningen till mötet utfärdad af prof. Mesterton, jomte 26 andra i och omkring Upsala boende män af skilda samhällsklasser, och var mötet besökt af mer än 600 personer. Följande frågor voro uppställda till diskussion: 1. Anser mötet vår krigsmakt till lands och vatten för närvarande vara i det skick, att landet med hopp om slutlig seger kan möta ett sientligt anfall och söka värna sin sjelfstäåndighet? 2. Fordrar icke det nuv. osäkra politiska tillståndet i vår verdsdel att riket utan vidare dröjsmål sättes i försvarsbart skick? 3. Anser mötet att vårt landtförsvar bör hufvudsakligen grundas på allmän värnepligt utan rätt till lega eller friköpning? Bör denna beväringsarm förses med stam eller icke? Och i förra fallet, bör denna stam vara värfvad eller bör dertill användas vår nuv. indelta armå? 5. Äro mötets medlemmar för sin del beredda att underkasta sig de personliga besvär och uppoffringar, som ordnandet af ett kraftigt försvar kan erfordra? Svaren på de anförda frågorna utföllo