Göteborgsposten – 17 mars 1871, sida 2

750.000 rdr å ett sistl. Måndag i Skene hål let möte, hvilket var besökt af c:a 200 personer fiån Marks härad och Halland. Vid tillfället diskuterades och antogos bolagsreglor. Jernvägsangelägenheter. Nerik. Alleh. innehåller en lang e u;psats rörande de före slagna jernvägsanläggningarne Ludvika—Falun, Falun—hrossekärr— Grebbestad, ur hvilken vi meddela följande: Det har nämnts i åtskilliga tidningar, att för båda dessa bansträckningar, som delvis nastan sammanfalla, ansökniugar om anläggningsrätt blifvit till K. M:t ingifna. Med anledning at sakens vigt för orten och landet hatva vi i civildepartementet tagit kännedom om ifrågavarande ansökningshandlingar och dervid inhemtat, att hr Walmsley Stanley på det engelska bolags vägnar, som bygger Frövi—Ludvikabanan, ingifvit två särskilda ansökningar, den ena nog anspråksfull i December 1870, den andra något moderatare i slutet at Januari 1871, samt att hrr T. Svedberg och Selim Ileijkensköld jemte mänga andra i slutet af Januari 1871 begärt koncession på hela den 41 mil långa sträckan från Falun till Krossekärr o h Grebbestad. Sedan K. M:t beslutit inhemta väg och vattenbyggnadsstyrelsens yttranden öfver så väl hr Stanleys senare ansökning som Krossekärrsförslaget, har nämda styrelse d. 9 Febr. afgifvit ett för båua frågorna gemen amt yttrande, hvari styrelsen förklarar icke anse lämpligt att, älven om intet statsbidrag sättes, bygga två jernvagar så godt som breuvid hvarandra, hvilket, om båda framställningarna bitölles, tyckes blifva händelsen åtminstone för s ningen mellan Falun och Ludvika, kauske längre. Styrelsen hemställer alltså, att, om det evgelska bots ansökan att få bygga fortsättningen från Ludvika till Falun anses böra bifallas, Krossekärrsbolaget då icke måtte så koncession på längre sträckning än från vestkusten till den plats, der dess bana skulle möta Frövi—Falubanan. Om deremot K. M:t anser lämpligt bevilja koncession å anläggning at hela jernvägssträckningen Krossekärr—Falun, — hvilket dock ej lar ske förr, än sökandena bestämdt förklarat, att de icke ämna ifrågasätta statsunderstöds erhållande till jernvägsarbetets utförande —, hemställer styrelsen, att afslag af K. M:t torde meddelas å hr Stanleys ansökning. K. M:t har ånnu ej sagt sitt afgörande ord. Ofvanciterade tidn. skrifver i sitt nummer för d. 11 d:s rörande Ilalsbergs -Askersunds jernväg taljande: Fastän flera listor till komiterade ej ännu inkommit, uppgår dock antalet at de hittills tecknade och kända aktierna till 2041, motsvarande en summa at 204,100 rdr. Ehuru således hela summan som genom aktieteckning skulle åstadkommas, ännu ej är tulltecknad, anse sig dock komiterade böra sammankalla aktietecknarne för bildande af bolag, hvilken sammankomst är bestämd att hallas i Askersund d. 22 Mars. Man har sig med full säkerhet bekant att flera af de större godsegarne ämna öka sina redan gjorda aktieteckningar, om sådant finnes nödigt, och intresset för företaget är tortfarande stort. Återstår nu att erfara, hvilket bidrag från statens sida kan bekommas. Senast meddelades rörande jernvägen Upsala Margretehill, att det beslutade teckmingsbeloppet, 12,000 aktier, då var så nära tulltecknaut, att endast 795 aktier återstodo. Ups.-P:n har nu mottagit underrättelse om, att Gysinge bruks interessenter ökat den at dem förut gjorda teckningen med 500 aktier. Des-utom har grefve Lewerhavpt på Forsbacka upplåtit all för jernvägen behoflig mark å sma egor jemte den gretve L. ällhöriga Margrethebill station, tilsammans uppgående i värde ull 6000 rdr motsvarande 60 aktier. Det återstående af de den 28 Febr. ännu icke tecknade 795 aktierna är nu med all sannolikhet tecknadt på utevarande listor. Från England har till bolaget anbud ingått, som säner de i tilllälle att hvilken dag det önskar erbålla det för jernvägsanläggningen ersorderliga kapital, eller, rättare sagdt, att få företaget bekostadt och utfordt genom engelsmän, mot öfverlåtande till dem af aktier och mot förbindelse att de tå leverera all jernvägsmaterielen. Men denna utväg vill bolaget icke begagna, och det af flera skäl, bland hvilka bolagets grundsats att, så vidt möjligt är, till anlaggningen endast använda svenska sabrikater. Kgl. teaterns belägenhet är i närva