Den rättvisan kunde väl frih. Bonde hafva uttalat, utan att äfventyra sina kommittenters bevågenhet, att afsigten med Mindre teaterns inköp var god och vidtogs, såsom landsböfd. Asker också framhöll, just för att erhålla en mera lämplig scen för den dramatiska konsten. Om frih. Bonde hade velat handla riktigt nobelt, så hade just han kunnat upplysa om de stora svårigheter som åtfölja vården af en kunglig teater, och derpå hade han kunnat som bevis anföra, att huru skicklig statsekonom han än är, så lemnade han kungliga teatern högre skuldsatt än han mottagit densamma. Jag skall ej trötta er med att anföra hvad de många andra talarne, som voro mot inköpet, yttrade. De hade utan tvifvel rätt deri, att statens medel erfordras till många andra vigtigare ändamål, men de som mer eller mindre oförbehållsamt gåfvo luft åt sitt hat mot en af dem missaktad bildningsanstalt, anvisade endast dermed huru deras egen bildning är beskaffad.