Göteborgsposten – 14 mars 1871, sida 1

ÅvYVYVYIS. Me T. DUUMnmILIÄ — — —l—25— totalsumman till öfver 3 1,000 rdr sv. Samlingen, som tillhört en numera afliden vinhandlare J. B. Sandberg, utgjordes af 78 taflor af uteslutande danska målare och 22 mi niatyrporträtter. I samlingen befunno sig taflor af Marstrand, Plum, Roed, Rörbye, Sonne, Vermehren m. fl. Schweitz armesystem bedömdt i Norge. I den aktade norska tidn. Morgenbladet läses följande insända uppsats, som vid den nu förda hifliga meningsstriden om formen för vårt lands framtida försvarssystem förtjenar att blifva bekant äfven för svenska läsare: Det tillfälle, vid hvilket vår nationalförsamling skall visa huruvida den vill göra -hvad landet förmär är snart inne. Visserligen kunde den senaste tidens tilldragelser synas hafva tillräckligt ådagalagt att äfven de bästa elementer för en armå, sävida det brister dem fullgod öfning, disciplin och ett dugligt befäl, icke förmå att uträtta någonting, äfven om de till antalet äro öfverlägsna emot väl organiserade, väl öfvade och ledda trupper. Dessa händelser borde också hafva ådagalagt att en stat aldrig mera hänsynslöst kan ödsla med menniskolif, eller i högre grad spara på öret för att slösa med riksdalern, än genom att försumma sitt försvarsväsen. Men icke desto mindre är det tyvärr att befara, isynnerhet efter hvad man redan har sett från vårt broderland, att milissystemet, och då företrädesvis det schweiziska, skall af ett visst parti inom Storthinget, som ingenting lärt och ingenting glömt, uppställas såsom det tör oss passande mönstret och användas såsom ett medel till att skämma bort hela saken. Jag anser det för hvarje god medborgares pligt att söka hindra att så sker. Men i sådant hänseende lär näppeligen någonting kunna vara mera verksamt än att upplysa allmänheten om hvad man i Schweiz sjelf dömmer om ifrågavarande armcorganisasion. Ins. som sistförflutna sommar under en längre färd i utlandet äfven besökte Schweiz, har härunder varit i tillfälle att göra några iakttagelser hvilka jag såsom min skärf i ofvannåmnda afsigt nu tager mig friheten meddela. På min resa förde jag en kortfattad dagbok, och jag kan således låta skärtven utgå i form af ett utdrag af hvad under d. 17 Juli blef i Lausanne, hvarest Just då en större truppsammandragning egde rum, inskrifvet i dagboken angående denna sak, naturligtvis med bortlemnandet af namn. Men just derigenom att enhvar både af anteckningens form och innehåll kan se att den aldrig varit ämnad för offentligheten skall den, såsom jag hoppas, vinna i trovärdighet. Anteckningen i dagboken är af nedanstående lydelse: Emellertid står både vinoch sädesskörden väl. Det hade måhända för landet varit nyttigare, om den förra stått mindre bra; ty man dricker här vin som vatten, och derför hade jag också för första gängen efter min afresa från Norge det förargelseväckande skådespelet af en befolkning, af hvilken en stor massa var berusad. Bland de druckne befann sig en stor mängd militärer. Då jag uttalade den förhoppning att detta var en följd ensamt af Söndagen, försäkrade M. hvilken flere gånger i längre tid uppehållit sig härstädes, nu senast under ett helt år, att förhållandet icke var bättre på hvardagarne under sjeltva exercisen samt att osficerarne icke kunde hålla soldaterna i styr, enär de sjelfva ej voro en hårsmån bättre. Skulle det derför bli allvar med införandet hos oss at Schweizermilisen, hvilken ju så mycket beprisas af våra bygdepolitici, då kunde det lätt hända att det komme att gå med våra trupper såsom det står i visan: så gingo de beskänkte i striden, och så blefvo de ock qvar 0. 8. v.c Den franska statsskulden. För att få något begrepp om omfånget af den pekuniära börda, som pålagts Frankrike genom de 5 wiliarderna i krigsskatt, är det at intresse att csta en blick på storleken af de summor, om utgjorde statsskulden i de olika europeika staterna kort före utbrottet af det franskyska kriget. Totalsumman inom alla staterna tgjorde 64 milliarder, deraf kom på England 9 , Frankrike 1114, Österrike 712, Ryssand 6 2, Italien 52, Spanien 5 4, Nederlänerna 2, Turkiet 112, Preussen 1 12 och Porugal 1 milliard fres. Af de öfriga staterna ade ingen vid den tidpunkten en statsskuld å en milliard. Genom de direkta utgifter om kriget kostar Frankrike plus den nu påigda kontributionen af 5 milliarder blir detta inds statsskuld numera nästan lika stor som Inglands. En uppfinning. En färgeri-och välverisbrikant Buch i Stege på ön Möen har, enl. anska tidningar, i sörening med en hos hoom anställd broder lyckats konstruera en väfol, hvarpå alla slags halfylleoch damastvger kunna vätvas i alla tänkbara mönster tan användande af de hittills brukliga, oftast än Sachsen intörskrifna pappersmönstren. stället för dessa är i den af Buch uppfunna ilstolen anbragt en cylinder, hvarpå mönstret utstucket. Cylindern vänder sig ett litet ycke hvarje gång väfvaren berör en under ustolen anbragt trampa och alltsom väfningen rtskrider, framträda de på cylindern utuckna blommorna, bladen ock ränderna på eltva väfven. Metoden påstås vara alldeles y och uppfinnarne sägas ämna uttaga patent srpå. Egendomshandel. Följande v. konsul omans i Strömstad konkursbo tillhöriga saighafer ha I dammarna 14. Ö13 ,