Göteborgsposten – 2 mars 1871, sida 2

dell, apotek. G. A. Carlsson samt tuslörvalt. F. J. Cornelius, med hrr C. Engstedt och C. M. Widell till suppleanter. — Stämman uppdrog åt styrelsen, att inleda underhandlingar med Uddevalla—Göteborgs ångbåtsbolaget om åstadkommande af en förening mellan de begge resp. bolagen. Storfrämmande i Norrska skogsbyad-. Under denna rubrik läses i ÅAlingsås Veckoblad för i går: Landshöfd. grefve Sparre anlände med Söndagens snälltåg från Stockholm till Wärgårda, för att ester välbeböflig hvila å Tubbetorp påföljande morgon begifva sig till lönnbrännarnes förlofvade land Norrska skogsbygden. Gretve Sparre, som åtföljdes af kronofogden och båda kronolänsmännen, anlände till Höghult vid tiotiden på morgonen och hade den turen att träffa sjelfva brännmästaren Carl Svensson hemma, hvilket annars icke är så lätt. Sedan med Carl Svensson hållits polisförhör, hvarefter han förklarades skyldig träda i häkte, samt landshötdingen en kort stund samtalat med i socknen förlagde militärer och förebällit tillstädeskommen allmoge dess ofog, afreste han till Wårgårda, hvarifrån med bantåg tärden fortsattes vill Wenersborg, derifrån äterresan till Stockholm redan påföljande morgon skulle ske. Nekrolog. NMorgenbladet innehåller en intressant nekrolog ötver nyhgen aflidna norska stats ådet Bretteville, hvarur vi anföra töljande: Statsrådet Christian Zetlitz Bretteville var född i; Stavanger 1800 och son af en transk emigrant Charles kugene le Normand de Bretievllle, som senare var skatteuppbördsman först i Paris och derpå i Brest. Fartaaeru var generallöjtnanten marquis de Bretteville, af en gammal adlig iransk tamilj, Le Normand, adlad under 14:e århundradet; denne marquis ue Bretteville emigrerade till Danmark år 1792 etter Ludvig XVI:s alrattning; han hade 5 barn, hvaraf ew var Charles. Den hjeltemodiga Charlotte Coruay, om hvilken Lamartine i sin GIrondlisternas historia förtäljer, att hon blef uppfostrad af en m:me de Bretierille, var mycket nara beslagtad med familjen och berättas på sin väg till Paris tör att mörda Marat ha besökt generallöjtnant Bretteville på dennes slott. Ett par kusiner till afl. statsrådet Bretteville äro framska generaler och den ene af dem var med om katastroten vid Sedan. Statsrådet Bretteville uppfostades at sin morfar, apotekare Leilitz, och gick törst i skola i Stavanger med den tanken aw bli en praktisk man och egna vig åt snickarereyrket. En af hans lärare, som upptackte den liflige gossens ovanliga anlag, tick houom dock lyckligtvis att afstå derifran, hvaretter han slog sig in på den lärda banan, blet juris kandidat, tjenstgjorde 1 sinans-, handels-, tulloch postdepalrtömenren, blef etter hvartannat by rächef, expediuonussekreterare, borgmästare i Kristiania och slutuigen är 1350 statsråd, i hvilken egeuskap han sforestati tinans-och tusldepartemeuter och slutligen under en läng röljd af år varit chef 16r inrikesdepartementet. I sin egenskap af borgmästare och oruforanue i styrelsen 101 Kristiania sparbank uträttade han flera för kommunen synnerligen gagneliga värf, hvariblaud må nämnas: into ande al gaslysning, ett anslag sran sparbanken at 152,000 rur sv. till ombyggnad af Vor Frelsers Kirke i Kristiania samt ett anslag jemval från sparbanken till understöajande af Kristiania teater m. m. Han var i besitwng af stor embetsmarnahabilitet och hans lifliga ande, som bar starka spår at hans transka härkomst, sakuade aldrig utvagar i det praktiska livet. Han var mera en klippsk, rask och smiuig affärsmän och administrator än statsman och politiker. Oaktaut han som statsräd ej biet utan oppositioneman hade dock hans spiritualitet, hans vånsighet, hans deltagande hjerta och det myckna goda, han utrattat i htvet, rundtomkring i lanuet förskaffat honom tall ika vänner, som med vemod skola mottaga underratielsen om hans bortgång. II. K. II. Hertigen-Regenten har, enligt Rigstidende, lånt genom norska regeringens första medlem, statsrådet Stang, för all. statsrädet Brettevilles enka och tamilj betyga II M. Konungens och sitt eget deltaganae och vid begratningen, som försiggår, idag Tnorsdag, låter H. M:t sig represeutera genom norske hofcheten generalmajor Flelscver. Från Köpenhamn ekritves att ett förhållande irom dervarande k. konstakademi i dagarne väckt stor uppmärksamhet och toranledt till föga smickraude omdömen om akademiens direktör, den bekante genremålaren prot. Margwand. En ryktbar konstälskare och mecenat i Köpenhamn hade nemligen för någon tid sedan i ett gåtvobref ull akademien i upprättat ett legat, hvarat den årliga räntan, utgörande c:a 1700 rdr sv, skulle användas till resestipendier ät unga danska konstnärer, med rattighet för akademiens styrelse att bestämma såväl stipendiernas storlek som stipendiaterna. Af en eller annan orsak fann emellertid prof. Marstrand sig töranlåten att, utan hörande af sina kamraters inom styrelsen åsigt i saken, helt enkelt återsända gåtvo