Göteborgsposten – 20 februari 1871, sida 1

? — —— Denna samma afton syntes en signal, väl känd af vissa arbetare i IIillsborongh, i ett af fönstren i Smedens Vapen. Till följe af denna signal samlades sex celler sju illa beryktade karlar utanför dörren och väntade tåligt på vidare ordres. Bland dessa var en stark karl, tjugonio år gammal, hvars existens utgjorde en gåta för hans grannar. Under de sista sju åren hade han endast arbetat aderton månader. Den öfrigs tiden hade han ur sågsliparnes kassa hvarjo vecka erhållit sju shillings och sex pence för sin egen person, trå shillings och sex pence för sin hustru samt två shillings för hvart och ett af hans barn. Dessutom såg man honom emellanåt ha tro eller fyra sovereigns i sin ego. Denne persons verkliga namn var Biggs, men utom kyrkoboken och polisyrotokollerna var han endast kind under namnet Dan Tucker. Denne Dan stod jemte andra utanför Smedens Vapen. Snart kom Grotait ut och tog säliskpet i betraktande. IIan vinkade åt Dan och gick tillbaka in, Dan följde efter honom. — Han har alltid tur, sade en af do qvarstående. Alltid är det han som får förtjenst. Sällskapet skingrades derefter. Tucker deremot visades in i ett litet mörkt rum och der träffades ett aftal mellan honom och män som ej syutes. Han och tre andra skulle gå till Cairnhope och gifva Little en minnesbeta, Han skulle undvika alla de personer som nyss väntat utanför dörrn med honom och välja till sina följesla