Göteborgsposten – 18 februari 1871, sida 3

Adretadabatlon inom Englands parlament. Times af d. 10 d:s meddelar ett referat af det engelska parlamentets första sammanträde, vid hvilket Disraelii Underhuset och hertigen af Richmond i Öfverhuset angrepo ministören Gladstones utrikespolitik. Disiaelis tal är fullt af sarkasmer mot regeringen och förebrår henne isynnerhet, ait hon icke i rätt tid valt en väpnad neutralitet, hvilken enl. hans förmenande skulle tillförsäkrat England en verksam andel i tredsförhandlingarne och under aila omständigheter en mera aktad ställning inom Earopa, än den som det nu intager. Disraeli hänvisade derpå, att han vid elutet af förra sessionen (i Juli 1870) uppmanat ministren till en väpnad neutralitet. Lord Granville hade då svarat, att väpnad neutralitet var en mycket allvarsam sak, men det var just dertör som Disraeli föreslagit den (bifall och skratt). Det sista exemplet på beväpnad neutralitet hade Österrike lemnat under Krimkriget 1855, då det tillsvidare besatte Donanturstendömena och höll en stark observationshär. Detta hade i hög grad bidragit till Krimkrigets förkortande. Disrae!i fortfor derefter: Man skulle visserligen kunna svara mig, att beväpnad neutralstet är en mycket förträfflig sak, men att den är svar att genomföra i ett land, som alldeles icke är rustadt (hör! hör!) Jag måste erkänna, att vi bragt oss sjelfva i en mycket beklaglig ställning, om det kan bevisas, att detta förfärliga racekrig — ty dit skall det gå — kunde undvikits, om de neutrala makterna haft den organiserade armöstyrka på benen, som höfves stora nationer. Jag kan mycket väl förstå, att om det engelska sändebudet underrättat kejsar Napoleon om Englands plan att iakttaga en beväpnad neutralitet, så kunde denne ha svarat: Jag sörstär detta mycket väl, men en beväpnad neutralitet är en allvarsam sak för en nation, som nu i halttannat år (sedan Gladtones tillträde till makten) upplöst sina gamla trupp